Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utan kristendom hänger människovärdet löst

Nog finns det mycket gott att säga om det kristendomens sociala effekter, skriver Carl Rudbeck efter att ha läst Joel Halldorfs "Gud: Återkomsten". Foto: Shutterstock
Joel Halldorfs "Gud: Återkomsten".

Gud har återuppstått, och Joel Halldorf har skrivit en bok om hur det gick till.

Carl Rudbeck tar sig an en solskenssaga om religionens lockelse.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. Efter att ha dödförklarats av tänkare från Friedrich Nietzsche till Richard Dawkins har Gud kommit tillbaka. Det hävdar Joel Halldorf i sin faktaspäckade "Gud: Återkomsten". Guds hälsa må vara outgrundlig men klart är att religionen mår bra. Det som en självutnämnd intellektuell elit såg som en snart botad mänsklighetens barnsjukdom är nu en mäktig kraft.

Halldorf visar med statistik i hand hur kyrkor, och numera också moskéer, fylls; hur de trogna samlas för att, ja för vad?

Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: OLLE SPORRONG

"Gud: Återkomsten"

Ur Halldorfs perspektiv får man inte sällan intrycket av att de samlas mera för att umgås än för att dyrka sin Gud på det sätt som Han har befallt. En gudstjänst eller ett bönemöte tycks inte på någon väsentlig punkt skilja sig från ett föreningsmöte.

Flera gånger i sin bok vänder sig författaren mot dem som i religionen ser främst en uppsättning dogmer, formulerade i en helig skrift. Istället ser han i religionen ett antal praktiker som har visat sig vara värdefulla i många samhällen. Han menar, och på den punkten är han övertygande, att kristendomen har varit oundgänglig för utvecklingen av tankar om människovärde och mänskliga rättigheter.

Utan den kristna grunden hänger mänskliga rättigheter i luften eller vilar på något så skört och efemärt som en FN-konvention. Medeltida skolastiker lade grunden för en individuell människosyn och svensk frikyrkorörelse under 1800-talet spelade en avgörande roll för det demokratiska genombrottet . Så nog finns det mycket gott att säga om det kristendomens sociala effekter.

 

LÄS MER – Göran Rosenberg: Även ateister har sina religioner 

Islam och kristendom

Författaren ger en nästan genomgående solig och ljus bild av religionen där han hyvlar bort det mesta som skaver. Det som för många är kärnan i religionen, nämligen det övernaturliga, det transcendenta, det som står bortom förnuft och vetenskap, får en underordnad plats.

Tanken att religionen ska, om vi har förtjänat det eller om vi har tur, leda till frälsning och det eviga livet nämns knappast. En religion utan hinsidesperspektivet kan inte bli mycket annat än ett slags feel good-lära. Men historiskt, från Augustinus till Kierkegaard, hur kristendomen ofta varit det motsatta, en feel bad-lära där de troende bävar inför den Allsmäktige.

Halldorfs ljusa syn omfattar också islam som han kallar elefanten i rummet men han förvandlar elefanten till ett gosedjur. Han bortser från faran att det här kan komma att skava riktigt ordentligt. Det tycks knappast föresväva honom att det kan uppstå konflikter där ingen kompromiss är möjlig eller ens önskvärd när islam med sin syn på mänskliga rättigheter, familj och yttrandefrihet krockar med västerländska idéer. Visst. God vilja räcker en bit men inte alltid hela vägen.

 

LÄS MER – Joel Halldorf: Rädda demokratin – gå i kyrkan 

 

SAKPROSA

JOEL HALLDORF

Gud: Återkomsten – Hur religionen kom tillbaka och vad den betyder. 

Libris, 206 s.

 

Av Carl Rubeck

Joel Halldorf är medarbetare på Expressens kultursida. Boken recenseras därför av Carl Rudbeck, litteraturvetare och skribent i HD/Sydsvenskan.