Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Statarnas historia passerar revy

Ur ”Statarna och deras inte fullt så underbara äventyr”
Ur ”Statarna och deras inte fullt så underbara äventyr”.
Ur ”Statarna och deras inte fullt så underbara äventyr”.

Kalle Lind och Jimmy Wallin har påbörjat en hejdlös berättelse om fattigsverige.

Jenny Högström uppskattar det smarta, men varnar för buskisen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Jag stirrar och stirrar på boken som ligger på mitt köksbord. Det är ett seriealbum, det första i en serie om statare, av Kalle Lind och Jimmy Wallin. På omslaget sitter en jänta på en gödselhög och ser kär ut, framför henne står en fräsch blond kille med gitarr och sjunger typ en serenad. I bakgrunden en ilsken godsherre och en ilsken torpare. Ett slott till höger, ett utedass till vänster, alltsammans i något slags Åsa-Nisse-estetik. 

Det visar sig att serien har gått som följetong i serietidningen 91:an. Jag blir ännu mer förvirrad. Vem är den till för? Barn? Gubbar? 

Som såväl bokomslag som titel ger vid handen handlar den här serien alltså om statarna, det trasproletariat som existerade i Sverige från 1700-talet fram till 1945. Som arbetade och slet under oerhört eländiga villkor, på någon annans gods, 51 veckor om året och fick betalt i mat, husrum och kläder. 

Vem är den till för? Barn? Gubbar?

Det saknas heller inte skildringar av statarna i den svenska arbetarlitteraturen. Vilhelm Moberg. Ivar-Lo Johansson. Moa Martinson. Lubbe Nordströms Lort-Sverige. Ja, och så filmatiseringar som ”Raskens” eller ”Pelle Erövraren”. Men dessa berättelser ur Sveriges närhistoria, om förtryck, elände och slaveri, har ”nu blivit utkonkurrerade av ”The Walking Dead” och ”Game of Thrones” och annat modernare, fräschare, elände” skriver Kalle Lind aningen bittert i sitt efterord. ”Nutidsmänniskor tycker ofta att det finns festligare saker att prata om än hur våra förfäder slet och våndades”. 

Det stämmer kanske. Men framför allt tror jag det är en formell fråga. Det är ju inte som att det saknas intresse för historia eller dokumentärt material varken i litteraturen eller i filmer och tv-serier. 

Nå, i vilket fall: nu är det alltså en serie. Jimmy Wallin har många strängar på sin lyra, och har tecknat allt från Klittydeckare till Bamse. Och den mångförslagne Kalle Lind arbetar som alltid under devisen ”allt tråkigt ska kunna omvandlas till humor”. 

Plotten är enkel: statarjäntan Lusa-Lisa, den skärpta och visionära antihjältinnan möter en dag den pomaderade godsägarsonen Douglas, med böcker som ”Uppror för överklassen” i bokhyllan. Hon är rovor, han är champagne. Hennes uppror är äkta, han har fan ingen aning om nåt. Ett klassiskt möte över klassgränserna, som förstås tjänar till att belysa livet i den tidens Sverige. 

Den mångförslagne Kalle Lind arbetar som alltid under devisen ”allt tråkigt ska kunna omvandlas till humor”.

Till Rovor och champagnes stora förtjänster ligger att den är smart och rolig, med många blinkningar till samtiden. Referenserna (i text och bild) till såväl arbetarlitteratur som James Fjong, Tuborg-reklam, Spirou, Astrid Lindgren och Tage Danielsson haglar också, och det är klart det är festligt att Douglas far patronen är tecknad som Hans Alfredsons onda godsägare i filmen Den enfaldige mördaren. Men den är också förfärligt buskisflåsig ibland. Och Åsa-Nisse-estetiken kan jag alltså inte smälta över huvudtaget, hur jag än försöker. 

Så nog för att man kan drabbas av akut klasshat när Maria Schottenius känner sig närmare den svenska arbetarlitteraturen efter att ha utövat kroppsarbete på sitt lantställe (DN, 9/11-2019). Nog för att jag håller med Kalle Lind om att vi behöver nya berättelser om den här delen av historien. Men måste det verkligen ske i formen av en revyföreställning? 

Serieroman

Kalle Lind och Jimmy Wallin

Statarna och deras (inte fullt så) underbara äventyr

Rovor och champagne

Egmont

Kalle Lind är skribent på Expressens Kultursida därför recenseras hans och Jimmy Wallins bok av Jenny Högström som är kritiker på Sydsvenska dagbladet och Aftonbladet.

I tv-spelaren ovan berättar Kalle Lind om sin kommande Hasse Alfredson-biografi. Från Bokmässan 2019. Moderator: Gunilla Brodrej.