John Le Carré, författare. Foto: BENGT AF GEIJERSTAM /BONNIERS / BONNIERS FÖRLAGJohn Le Carré, författare. Foto: BENGT AF GEIJERSTAM /BONNIERS / BONNIERS FÖRLAG
John Le Carré, författare. Foto: BENGT AF GEIJERSTAM /BONNIERS / BONNIERS FÖRLAG
Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida. Foto: OLLE SPORRONGMaria Edström är kritiker på Expressens kultursida. Foto: OLLE SPORRONG
Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida. Foto: OLLE SPORRONG
John Le Carré: "Spionernas arv".John Le Carré: "Spionernas arv".
John Le Carré: "Spionernas arv".

Spionhistorian som kom tillbaka

Publicerad

I "Spionernas arv" återvänder John Le Carré till en historia i genombrottsromanen "Spionen som kom in från kylan". 

Maria Edström läser en författare vars kall är att undersöka vad vi har att försvara.

”Spionen som kom in från kylan” – John Le Carrés genombrottsroman från 1963 – är en ikonisk spionroman. Historien om Alec Leamas, en ärrad fältagent som utför ett sista ödesdigert uppdrag för ”Cirkusen”, den hemliga brittiska underrättelsetjänsten vid Cambridge Cirkus, fångar det kalla krigets själva väsen.

Allt utspelas i en grå efterkrigsvärld inkarnerad av Berlinmuren där regnet lyser i gatlyktornas sken på den kantstensbelagda gatan vid Checkpoint Charlie. Och inte minst levandegjord av filmatiseringen med Richard Burton i huvudrollen och med Sol Kaplans melankoliska musik. 

Le Carré: "Spionernas arv"

Men knappast nostalgisk; Le Carré gestaltar snarare en värld där varken det förflutna eller framtiden motsvarar våra drömmar. Trots det finns möjligen något att försvara – och vari detta består har Le Carré vigt ett helt författarliv att förstå, inte minst via sin hjälte George Smiley. 

Ur filmatiseringen av "Spionen som kom in från kylan" (1965) mec Michael Hordern och Richard Burton.Foto: / -

I ”Spionens arv” väcker Le Carré en annan gammal agent till liv, Peter, Pierre Guillam,  pensionär i Bretagne som nu ska inställa sig vid Cirkusen. Det gamla fallet med Alec Leamas och hans kärlek Liz Gold som sköts till döds vid muren ska utredas efter en anmälan från anhöriga. 

I säkerhetstjänstens nya hus – en ”monstruositet, ett spionland vid Themsen” enligt den måttligt roade och skräckslagne Guillam – förhörs han av ”fjortonåringar” om operationen som gick under namnet Windfall. 

Carrés mörker

Tycker man spionens historia är politisk dito, föredrar man torra rapporter där operationer beskrivs minutiöst framför osannolika actionscener; då har man en högtidsstund med ”Spionernas arv”. Den enda smolket är att ”Spionen som kom in från kylan” i någon mening avförtrollas. Här får vi veta allt det som Leamas aldrig visste – ett ruggigt spel med människoliv som insats. 

Att föra Europa ut ur mörkret, svarar Le Carré på frågan "varför"; brasklapp Smileys ursäkt: ”jag börjar bli pompös”. 

Men spionens arv är kanske just insikten om mörkrets föränderliga närvaro. 

 

LÄS MER: Biografin som avslöjar dikten om Le Carré

 

ROMAN

”Spionernas arv” av John Le Carré

Översättning Klas Östergren

Albert Bonniers, 270 s.

 

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Maria Edström
Maria Edström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag