Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Spionhistorian som kom tillbaka

John Le Carré, författare. Foto: BENGT AF GEIJERSTAM /BONNIERS / BONNIERS FÖRLAG
Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida. Foto: OLLE SPORRONG
John Le Carré: "Spionernas arv".

I "Spionernas arv" återvänder John Le Carré till en historia i genombrottsromanen "Spionen som kom in från kylan". 

Maria Edström läser en författare vars kall är att undersöka vad vi har att försvara.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

”Spionen som kom in från kylan” – John Le Carrés genombrottsroman från 1963 – är en ikonisk spionroman. Historien om Alec Leamas, en ärrad fältagent som utför ett sista ödesdigert uppdrag för ”Cirkusen”, den hemliga brittiska underrättelsetjänsten vid Cambridge Cirkus, fångar det kalla krigets själva väsen.

Allt utspelas i en grå efterkrigsvärld inkarnerad av Berlinmuren där regnet lyser i gatlyktornas sken på den kantstensbelagda gatan vid Checkpoint Charlie. Och inte minst levandegjord av filmatiseringen med Richard Burton i huvudrollen och med Sol Kaplans melankoliska musik. 

Le Carré: "Spionernas arv"

Men knappast nostalgisk; Le Carré gestaltar snarare en värld där varken det förflutna eller framtiden motsvarar våra drömmar. Trots det finns möjligen något att försvara – och vari detta består har Le Carré vigt ett helt författarliv att förstå, inte minst via sin hjälte George Smiley. 

Ur filmatiseringen av "Spionen som kom in från kylan" (1965) mec Michael Hordern och Richard Burton. Foto: / -

I ”Spionens arv” väcker Le Carré en annan gammal agent till liv, Peter, Pierre Guillam,  pensionär i Bretagne som nu ska inställa sig vid Cirkusen. Det gamla fallet med Alec Leamas och hans kärlek Liz Gold som sköts till döds vid muren ska utredas efter en anmälan från anhöriga. 

I säkerhetstjänstens nya hus – en ”monstruositet, ett spionland vid Themsen” enligt den måttligt roade och skräckslagne Guillam – förhörs han av ”fjortonåringar” om operationen som gick under namnet Windfall. 

Carrés mörker

Tycker man spionens historia är politisk dito, föredrar man torra rapporter där operationer beskrivs minutiöst framför osannolika actionscener; då har man en högtidsstund med ”Spionernas arv”. Den enda smolket är att ”Spionen som kom in från kylan” i någon mening avförtrollas. Här får vi veta allt det som Leamas aldrig visste – ett ruggigt spel med människoliv som insats. 

Att föra Europa ut ur mörkret, svarar Le Carré på frågan "varför"; brasklapp Smileys ursäkt: ”jag börjar bli pompös”. 

Men spionens arv är kanske just insikten om mörkrets föränderliga närvaro. 

 

LÄS MER: Biografin som avslöjar dikten om Le Carré

 

ROMAN

”Spionernas arv” av John Le Carré

Översättning Klas Östergren

Albert Bonniers, 270 s.

 

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!