Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Solidariteten i sol

RÖDA SÅNGER UNDER BLÅ HIMMEL. Jens Liljestrand och Gunilla Brodrej tar ton den vackraste dag som sommaren ger. Foto: Sara Strandlund

Den protestpolitiska sångskatten blir för utspädd om den blandas med allmän naturlyrik.

Gunilla Brodrej och Jens Liljestrand provsjunger "Röda sångboken". Läs den andra artikeln i länken till höger.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SÅNGBOK

RÖDA SÅNGBOKEN

Emeli André och Peter Gustavsson (red.)

Leopard förlag, 318 s.

Finns det några riktiga protestsångare i dag? Jag kommer bara på en - den samiska spoken word-artisten Mimi Märak som protesterar mot gruvbrytningen i Sápmi så man får ont i magen. Men annars? Det är tunt med artister och nya sånger som är explicita och kamplystna på samma sätt. Jag lämnar Kartellen därhän. Det är komplicerat.

1909 gav Industrial Workers of the World ut "Den lilla röda sångboken" för att arbetarna skulle ha någonting att samlas kring. Flera av den utvandrade Gävlesonen Joe Hills sånger fanns med, han var en populär protestsångare för den amerikanska arbetarklassen. Tillika vass satiriker. Sångboken var en metod till gemenskap, men också ett moraliskt stöd i kampen för att få behålla (!) lönen.

Den "Röda sångboken" som nu kommer på Leopard förlag är ett 320 sidor tjockt bevis på hur utspädd den socialistiska rörelsen blivit. Nu ska alla med. Alla visor, lite oavsett budskap.

Vad skulle Barbro Hörberg ha sagt om hon sett sin visa "Gamla älskade barn" i den här samlingen? Den skrev hon med alkoholisterna på bänkarna vid Odenplan i tankarna. De, som för övrigt inte har nånstans att sitta längre, får väl mer hjälp av kyrkan än någonsin en arbetarkommun. När hamnar den visan i en antologi med andliga sånger?

Även om jag skulle vilja definiera mig själv som en människa med hjärtat till vänster så vägrar jag pressa in alla möjliga låtar i vänster körfält. Många av sångerna i den här samlingen borde få fortsätta att bara vara allmänt naturlyriska som Ted Gärdestads "Sol, vind och vatten".

 

Jag tycker nästan att det känns genant att sjunga vänstervisor på en brygga med mina kolleger. "Hanna från Arlöv, hej" i en kontext av Ulf Lundells "Öppna landskap", Lillebror Söderlundhs "Den vackraste visan om kärleken" och Lily Allens "Fuck you". Hälsningen till arbeterskan på tvätteriet singlar som ett torrt löv ner på fjärden.

Änderna kvackar medan vi sjunger "Svarta tupp, när du hörs gala". Den smugglades ut från Franco-diktaturens Spanien. Jag vill hellre sitta i en mörk salong och höra en svinsäker skådespelare sjunga den här texten. Jag vill inte nyansera den texten till en somrig stund, en AW på bryggan. Då passar de apolitiska texterna bättre. Eller Cornelis "Somliga går med trasiga skor". För att Jens kan ta en fin överstämma. För att vi sjunger så bra tillsammans. Och kanske framför allt för att vi kan enas om den helt och hållet. Men då kan vi ju lika gärna använda "Den svenska sångboken" (Albert Bonniers förlag), eller internet.

Sången förenar och stärker, står det på baksidan av "Röda sångboken". Visst är det så, men skriv det lika gärna på baksidan av allsångshäftet på Skansen eller Liseberg.

Sången är viktig för arbetarrörelsen, står det i förordet. Men bestäm vilka de sångerna är och göm dem inte i en sorts vemodig P4-medley. De finns ju här också. Ett helt knippe gamla röda. Stå för någonting för en gångs skull.

Men plutokrater sköt dej, Joe.

Dom tog ditt liv till slut

Att mörda sången min, sa Joe

vill mera till än krut

Vill mera till än krut.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!