Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Slöjan, nationen och kommunistisk sex

Nina Lekander. Foto: ELISABETH OHLSON WALLIN / NORSTEDTS

Nina Lekander läser två kulturtidskrifter med temanummer om kärlek.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | TIDSKRIFTER. Kärlek. Jag säger bara jisses. Men det gör inte de bägge tidskrifterna Glänta och Kritiker, som samtidigt utkommer med varsina vassa nummer i ämnet. I bjärt kontrast till dess lika sakliga som troskyldiga svenska Wikiartikel. Mest utmanande och ambitiöst i Glänta:

Kan kärlek lära oss något om rasism? Kan rasism lära oss något om kärlek?

Den första frågan ställs av brittiska Sara Ahmed, självutnämnd ”feministisk glädjedödare”. Inte så att hon entydigt bevarar den, men hon leder läsarna längs en slingrande väg där taktiska hatgrupper blir kärleksgrupper, kärlek en ”faktor för olika former av underkastelse och auktoritet”.

Här finns Freud, Kristeva och Butler; den muslimska kvinnans slöja, nationen som kärleksobjekt. Ahmed rycker slöjan av paradoxalt tal om identifikation, likhet och olikhet. Av berättelser om ”de ’andra’ – som här inkluderar både etniska minoriteter och vita arbetarklassgrupper – som ett ’brott mot ordningen’ i idealbilden av nationen, genom att de förstås som oförmögna att älska olikhet.”

Inte alltid lätt. Men spännande. Och mellan Ahmeds, Mara Lees och Carin Franzéns något krävande essäer ges andrum i form av poesi, bland annat av Kristofer Folkhammar, och hybriden ”Kalejdoskop: kärlek” – kollektivtext av fem fantasifulla skribenter. En fin novell av Khashayar Naderehvandi, en klargörande utläggning om Aleksandra Kollontaj, kommunistisk sex och solidarisk kärlek av Aaron Schuster – inkluderande en helt ljuvlig analys av Ernst Lubitsch film ”Ninotchka” med Greta Garbo.

Spotifylista om kärlek

För övrigt har jag fubbat och inte lyssnat på – eller ens hittat – Gläntas Spotifylista på ”alla låttitlar” inledda med ”Love is”. Lär pågå i 35 timmar.

Kritikers titel ”Förälskad text” ger sken av att själva texten i någon mening är kär i sig själv. Men det är nog de flesta alster, eller bör åtminstone verka som. Rentav bli. En sorts performativitet à la Austin och Butler, som redan förordet nämner. Även hänvisas, liksom i Glänta, till Roland Barthes ”Kärlekens samtal”: ”det är omöjligt att tala om förälskelsen på något annat sätt än just förälskat.”

Numrets yngsta skribent är Love Carlshamre, som via Barthes och Marianne Hörnström störtlandar hos Åsa Nelvin och distinktionerna mellan ”eld- och is-språk”. Det passionerade mot det hårda, identitetslösa språket. Den näst äldsta, Elena Balzamo, skildrar polyglott kärlek till språket, språken, perceptioner och erfarenheter. Ännu en sinnesutvidgande drog, tänker jag.

Däremellan lyrik på såväl svenska, danska som norska, samt avklädd bekännelse av Anna Axfors under rubriken ”What would Ulf Lundell do?”. En överraskande befogad undran till det kärleksfulla skrivande som frågar mer än svarar. Ja jösses.

 

TIDSKRIFTER

Glänta #3–4 2018

Kritiker #51 2019

 

Nina Lekander är författare och kritiker i Expressen.

 

I spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång med Gunilla Brodrej och Katarina Wennstam i ett samtal om dokumentären ”Älska mig för den jag är” och dess efterverkningar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!