Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skarp deckare om helikopterrånet

Redan succé. Rättigheterna till Jonas Bonniers "Helikopterrånet" har sålts till ett 30-tal länder, och Netflix ska filma på plats i Västberga.Foto: THRON ULLBERG
Bilder från förundersökning kring helikopterrånet i Västberga.Foto: POLISEN

Sven Olov Karlsson förstår varför Netflix föll för Jonas Bonnier.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Jag förstår verkligen valet av färdmedel. I Västberga allé är trafikstockningarna så omöjliga att om rånarna flytt i bil hade inflationen börjat tära pengasäckarna innan motorvägen siktats. Helikopterrånet som begicks år 2009 mot det gyttriga industriområdets landmärke, värdedepån G4S, blev historiskt. För bytets storlek, för dådets spektakulära uppfinningsrikedom och elegans.

Att göra roman av intervjuer och verkliga händelser tillkallar enligt min erfarenhet hela insatsstyrkor av besserwissers. Typ: jag var aldrig där men känner ändå din barndom bättre än du gör. Eller hallå, 1949 bar majoren pepitarutig, inte fiskbensrandig, slips. Rädslan för sådant gnäll kan göra författaren pedantisk. I värsta fall oläslig.

Effektiv gestaltning

Jag vill också vara petig. Ett värderån, än sen då? Låta gangsters prata ut och bli romanfigurer? Vilket dalt. Men snart förstår jag varför Jonas Bonniers bok sålts till fler länder än som ingår i EU och ska filmas av Netflix på ort och ställe i Västberga.

Prosan och gestaltningen är effektiv, tät; karaktärerna varken glamoriserade rebeller eller råa bestar, utan mänskliga. Med vänner, anhöriga och små barn de är rädda om. Jag köper det till den grad att jag glömmer att de är faktabaserade.

Intrigen svävar ovanför verkligheten med hjälp av dramaturgiska bättringar. Som att en påhittad, PTSD-skadad amerikansk Afghanistanveteran håller i flyktfordonets spakar i stället för verklighetens svenniga tv-producent, som dömdes mot sitt nekande och för övrigt fick en egen intervjubok år 2014, Håkan Lahgers "Helikopterpiloten".

Kupp-eposen är ju en urgammal stapelvara inom fiktionen. Helikopterrånet beskriver dock ett tidevarv på upphällningen, ungefär som Frans G Bengtssons "Röde Orm" utspelas under vikingarnas sista plundringar: för dem var det kristnandet som oåterkalleligt fördärvade jaktmarkerna. 

 

DECKARE

Jonas Bonnier

Helikopterrånet

Albert Bonniers, 440 s.

Blir snart omöjliga

Här sätter poliserna dit tjuvarna på DNA. Väskorna exploderar av färg. Ekonomin är snart kontantlös. Därför blir snart sådana här brott omöjliga att gå i land med. Och därmed även berättelserna om dem. Kan heistgenren leva vidare med trovärdighet? För hur många digitala triljoner någon blekfet hackerliga än swishar in är det ändå bara nollor på en skärm. Medan prasslet av sedlar och choppet av rotorblad var äkta.

Summan av all research borde välta "Helikopterrånet" över ända. I stället råder balans i maskineriet. Det är en lång natts arbetsplatsbesök hos det yrkeskriminella Stockholm. 

I stilistisk klass med Carl-Johan Vallgrens "Svinen", och med makligheten och den trygga handen hos Lee Child. Alla lurar alla, även hjärnan bakom hjärnan.

Läs och lär, deckarfabrikanter. 

 

Av Sven Olov Karlsson

Sven Olov Karlsson är journalist och författare och medarbetare på Expressens kultursida.