Så svalt tre miljoner kineser ihjäl - på ett år

RECENSION | ESSÄ. Hur kan tre miljoner människor svälta ihjäl på mindre än ett år? Den kinesiska provinsen Henan drabbades 1942 av svår torka, följd av en invasion av gräshoppor. Skördarna förstördes, vattenförsörjningen var utslagen.

Författaren Liu Zhenyun skriver 1988 ingen roman: han får av en vän i "uppdrag" att ta reda på vad som hände. Hans rapport är "Tillbaka till 1942": en exakt, sarkastisk kritik av de villkor som rådde. Här ingår också novellen "Överhuvuden": en lika exakt, men mer lekfull studie i hur en kinesisk by styrs under några årtionden.

Så varför dör tre miljoner människor på kort tid? Provinsen Henan var omringad av stridande arméer: å ena sidan den japanska ockupationsarmén, å andra Chiang Kai-sheks kinesiska armé. Mittemellan arméerna var ett ingenmansland – men befolkat av miljontals människor. Det mellanrummet lämnades utan styre – det enda styre som fanns bidrog till katastrofen: arméerna konfiskerade de spannmål som ändå fanns.

50 år gamla sår

Liu reser till Henan, pratar med äldre släktingar och andra överlevande. När han frågar hur många som dog är det lakoniska svaret oftast "några dussin" – några dussin i varje liten by blir snabbt miljoner människor. Och lika många miljoner flydde, övergav sina hem för att alls ha en chans att överleva. Men att fråga de gamla om den tiden är, skriver Liu, att riva upp sår som tagit 50 år att läka: "det är tjocka skorpor som har torkat och med åren blivit till ett riktigt pansar, så att slita bort dem är lika svårt som att flytta berg."

Det föll så småningom på Mao Zedong och kommunisterna att flytta bergen. "Överhuvuden" skildrar hur en by styrs, före och efter "befrielsen", under några årtionden, hur byåldermannen blir till partifunktionär. Men förändras någonting, eller är det bara benämningarna som skiftar?

Så blir Lius båda berättelser drabbande studier i relationen mellan styresformer och vardagsliv, mellan politik och människor. Syrien i dag, någon?

Ulf Olsson är professor i litteraturvetenskap och kritiker på Expressens kultursida. Läs fler texter av honom här.