Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så jagar uthängda tjejer rätt på sina mobbare

Foto: Petter Cohen / Lilla pirat
Sara Ohlsson.Foto: Annika Goldhammer / Lilla pirat
Foto: Lilla pirat
Elina Pahnke.Foto: Kontext press

Tre skolflickor som hängs ut i sociala medier försöker ta kommando över ryktesspridningen.

Elina Pahnke läser en skildring av dubbelbestraffningens mekanismer. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. En dag finns bilden där. Den fula från skolkatalogen, där Tilde gapar med halvstängda ögon. Den har laddats upp på Instagramkontot Fula tjejer och när hon tittar omkring sig i skolkorridoren inser hon att alla har sett den.

Tilde har bara bott i Gnesta ett år och hon har ingen att vända sig till när hennes hatbild nu publicerats för allmän beskådan. Tills hon inser att Eleni, den tysta och ständigt betraktande klasskamraten, har påbörjat en utredning i sitt sovrum. När också Jasmine hängs ut, trots att hon är både snygg och populär, bestämmer de sig. Den brokiga trion, som annars knappt hälsar på varandra, ska lista ut vem som ligger bakom kontot.

En lite präktig tjej som avfärdas som pk.

Vi får följa huvudpersonerna parallellt. Jasmine, som av lärare och klasskamrater anses dampig och bråkig. Den introverta Eleni, som behärskar sin ensamhet genom att riskkalkylera varje situation. Och Tilde, den karaktär vi får lära känna bäst, en lite präktig tjej som avfärdas som pk eftersom hon inte kan låta bli att säga ifrån när någonting är orättvist. Men vars försvarsmekanismer tystnar när det är hon själv som drabbas.

Huvudpersonerna Eleni, Tilde och Jasmin. Inlagebild ur ”Fula tjejer”.Foto: Illustration Stina Wirsén / Lilla piratförlaget

Handlingen i ungdomsboken ”Fula tjejer” av Lisa Bjärbo, Sara Ohlsson och Johanna Lindbäck har en verklig förlaga. Instagramkontot är inte helt olikt det som ledde till upplopp i Göteborg, efter att ungdomar uppmanats skicka in bilder på ”orrar”, alltså horor. Två unga tjejer drev kontot, där bilder laddades upp med rykten om personernas sexliv, vilket ledde till 90 anmälningar om förtal.

Samtliga flickor börjar korrigera sig själva.

Men trots att händelseförloppet i ”Fula tjejer” kretsar kring sociala medier är det framför allt en berättelse om någonting annat. Vetskapen om att vem som helst kan börja betraktas som en ful, och därmed värdelös tjej, leder till att samtliga flickor börjar korrigera sig själva. De försöker göra sig små: Inte skratta för högt, inte ha på sig uppseendeväckande kläder, se till att ha smink som inte smetas ut efter halva dagen. 

Genom att skildra tre olika huvudpersoner visar Bjärbo, Ohlsson och Lindbäck dubbelbestraffningens mekanismer; säger du ifrån straffas du, är du tyst ger du ditt medgivande till att hängas ut. Styrkan hittar tjejerna tillslut i varandra. Det är en varm skildring av kollektivism, som stundtals hade tjänat på att vara mer subtil och inte skriva läsaren på näsan; vi förstår att det är ett systerskap som växer fram.

De tyckte att det var pinsamt att gå på toaletten.

Jag kommer att tänka på vad en vän berättade för mig en gång om hennes yngre systrar. De gick i högstadiet och hade slutat dricka vatten dagtid, för att de tyckte att det var pinsamt att gå på toaletten. ”Fula tjejer” fångar dessa ständiga vardagsförberedelser – hur unga tjejer desperat försöker beräkna hur de kan bli så osynliga som möjligt. Och hur stort det är att en dag vakna upp och i stället vilja bli sedd.

 

 

ROMAN

LISA BJÄRBO, JOHANNA LINDBÄCK OCH SARA OHLSSSON

Fula tjejer

Lilla Piratförlaget, 251 s.

 

 

AV ELINA PAHNKE

Johanna Lindbäck är medarbetare på Expressens kultursida. Därför recenseras boken av Elina Pahnke, som är kulturskribent på Aftonbladet och politisk redaktör på sajten ”Kontext”.