Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så här meningslöst är livet när man är vuxen

Anna Fock är författare.
Foto: Kalle Sanner / Natur & Kultur
Victor Malm.

Anna Focks ”Kustobservationer” ger form åt kärlekssorgens tomhet. 

Victor Malm upptäcker att historien om vuxen meningslöshet är oberättad.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Lite raljant kan Anna Focks nya roman ”Kustobservationer” beskrivas som en lekande transponering av gymnasialt utanförskap – typ det som Per Nilsson fångade vackert i ”Ett annat sätt att vara ung” – till vuxenheten. 

Den handlar om Liis, hon bor i Tallinn och är hyttstäderska på Sverigefärjan, trots att hon egentligen var menad för något annat, något akademiskt, och följaktligen håller hon på med korsordsmakande vid sidan om. Romanen är rakt berättad och tydlig: Liis lever ett ensligt liv. Hennes stora kärlek, den äldre Madis, har nyligen lämnat henne och världen runtom påminner mest om ett ödeland. Krogar, sena nätter, tomma gator, enstaka ligg, ja komponenterna är den stereotypt unga romanens, men de tecknas i meningslöst grått. 

Inte meningslöst som i en utsaga om alltings inneboende fåfänglighet, bara meningslöst. Tomt, dött. Avstannat. 

Hon står vid sidan av och blickar in, dagarna och livet passerar, hon super, söker och jobbar, träffar människor, vänner rentav, faktiskt också en vacker man med popfrisyr, saker händer – popfrisyren drabbas av testikelcancer – men det spelar ingen större roll. Kärlekssorgen gör tomhet av det hela. Och skillnaden mot gymnasistens ytliga leda är att Liis framtid inte rymmer ett löfte om bot, hur hoppfull Tallinns metamorfos till modern europeisk stad än verkar för andra. 

Det är synd att de romanerna är så få. Manliga historier av den sorten kan fylla ett mindre bibliotek.

Livet har pågått ett tag, hon är över 30. 

Allt kanske bara förblir som det blev. 

”Kustobservationer” är en ganska fin roman, enkel och sorgsen, men också en aning formlös och vag. Lätt att glömma bort. Och det säger jag trots att jag till 100 procent sympatiserar med författarskapets unika ambition att göra svensk litteratur av den sovjetiska och postsovjetiska erfarenheten (förutom denna i ”Absolut noll” och ”Väderfenomen”), liksom med den litterära idé som hon mot slutet stavar ut: 

Alla älskar en kvinna på några och tjugo. Hennes desperata hedonism och sökande efter identitet och mening fascinerar, romaner om henne geniförklaras. Mitt liv är inte sexigt. Ingen skriver romaner om kvinnor lite över trettio som har haft ett meningsfullt liv men blivit av med det och super och söker för att de inte har något annat val. 

De romanerna är, mycket riktigt, få och det är synd. Manliga historier av den sorten kan fylla ett mindre bibliotek. Men tyvärr. Focks släta, nästan genomskinliga realism framställer helt visst en relativt ovanlig litterär erfarenhet, men det lakoniskt ledsna behöver mer form, mer litterär stringens, om anspråket på att upprätta ett nytt utsägelsefält – den gråvuxna kvinnans rotlöshet – ska realiseras. 

Annars blir utfallet som nu – ganska försumbart. 


ROMAN

ANNA FOCK

Kustobservationer

Natur & Kultur, 228 s.


Victor Malm är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=83771&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil