Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Punkterade hjältar

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

MARTIN JONOLS | Okrossbar | Ordfront

Martin Jonols är

ett nytt namn men ingen okänd person. Medan han ännu hette Martin Montelius var han flitigt verksam som dramatiker och regissör, framför allt i Radioteatern. Med sin utflippade huvudperson och sin satiriska blick på det svenska kulturlivet kan hans debutroman Okrossbar föra tankarna till Magnus Carlbrings betydligt omfångsrikare Paul Exodus Propp (2004), men Jonols arbetar med både yvigare gester och större koncentration. Handlingen utspelar sig i början på 80-talet, då Jonatan och hans punkpolare från Stockholms södra förorter röjer runt bland innerstans kultur- och medieelit. De är i princip alltid drogade upp över öronen, och i Jonatans fall leder det till regelbundna intagningar och rymningar från psykiatriska kliniker. Både han och bästa kompisen Subbe har ett betydande födgeni när det gäller att mjölka diverse institutioner på ekonomiskt stöd för mer eller mindre vildsinta konstprojekt. Att spela på det rebelliska förortsursprunget går alltid hem hos kulturetablissemanget. Få av projekten ser dock dagens ljus.

Bland alla trippar

som leder romanpersonerna bortom sans och vett är väl Jonols själv ute på något som liknar en nostalgitripp. Det var tider det, när man var ung, hög och kåt. Men någon romantisering är det knappast fråga om, snarare om en pseudoheroisk undergångsskildring i tragikomisk uppförstoring. Det går som sig bör åt helvete för de flesta, om än några faller med den gröna sidan uppåt, däribland Jonatan själv.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!