Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pratsam stockholmstjej möter tyst norrlandskille

Maria Sveland. Foto: Ola Axman.
Gunilla Brodrej. Foto: OLLE SPORRONG

Maria Svelands nya relationsroman kombinerar spökerier med klassklyftor.

Gunilla Brodrej grips av en lust att resa till Anholt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ROMAN | RECENSION. Det kan bli rusning till danska ön Anholt tack vare Maria Svelands nya roman ”Gråleken”. Kände bara till den från sjörapporten. Ön är så liten att man promenerar runt den på en dag, med ett fantasieggande ökenlandskap, en lågt bevuxen hed, som spelar en särskild roll i berättelsen. 

Anholt är spelplatsen för relationsdramat mellan Julia och Jesper som lånar en stuga där de ska rå om varandra och sin lilla bebis Alice några sommarveckor. Att Julia heter Julia är ingen slump för Sveland anspelar på Strindbergs ”Fröken Julie” när hon beskriver hur en stockholmstjej från en uppsluppen och pratsam akademikerfamilj inleder en passionerad relation med en norrlandskille från en (ni gissade rätt) tystlåten och hämmad arbetarfamilj.

Gråleken betyder bråk

Titeln ”Gråleken” är ett gammalsvenskt begrepp som betyder bråk och snart ligger konfliktytorna i öppen dager och den ammande Julia bälgar i sig fler och fler glas vin, medan Jesper blir sur och tvär. 

LÄS MER: Å ena sidan

Till den alltmer ohållbara situationen i sommarstugan adderar Sveland spökerier som för tankarna till Johan Theorins suggestiva skildringar av Öland i sina kriminalromaner. Julia lämnas ensam i huset och den lilla bebisen tycks jollra mot punkter i rummet där ingen finns. Är det spöken eller vinmarinerade hjärnspöken Julia ser? Hur ska det gå för relationen? Vem kommer tröttna först? Klart man vill veta.

Dialogdriven bladvändare

Kort sagt. ”Gråleken” är en dialogdriven bladvändare. Sveland korsklipper mellan nuet och det hon kallar ”Förtid”. Förr hade Julia och Jesper bra sex och översåg med varandras tillkortakommanden. Nu, på Anholt, är det grälsjukt från dag ett. Julia muntrar upp sig med vin medan Jesper flyr ut på olika löpturer. Visst vill man veta hur det går. Men när romanen tar slut är det med ett jaså. Var det inte mer?

Kvar dröjer sig inte så mycket mer än minnet av några grafiska sexscener, en bebis som söker bröstvårtan och ett visst sug att resa till Anholt och dricka vin.

 

Roman

Maria Sveland

Gråleken

Harper Collins, 293 s.

Gunilla Brodrej är kritiker på Expressens kultursida.