Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Övernaturlig arbetarrealism

Mats Strandbergs hantverk må svaja en aning, men resultatet är skräckinjagande.Foto: HENRIC LINDSTEN
"Hemmet".
Mats Strandberg är en av författarna till "Berättelser från Engelsfors".

Sven Olov Karlsson får gåshud av Mats Strandbergs skräckroman "Hemmet".

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Oförklarliga fläckar dryper fram i väggar och tak. Allrummets tv startar av sig självt. Ur den nyinflyttades mun väser rösten av Ninas sedan länge döda mor.

En sådan dag på äldreboendet Tallskuggan borde få vem som helst att säga upp sig på stubben. Men Nina hoppar in som vikarie på nattskiftet också. För hemma går ju maken och slöar utan jobb.

Så blir det övernaturliga den nya arbetarrealismen. Där uskor (undersköterskor) obsar (observerar) eller byter en hel natts sömn mot några hundralappar av ob (tillägg för obekväm arbetstid). Det är länge sedan jag var en av dem. Men allt verkar sig likt. Larmen, kladdet, vemodet. Jargongen, intrigerna, friktionen. Tålamodet, det där ändlösa, att söka beväpna sig med. För allt som är säkert är ju att ingen är tillräknelig.

"Hemmet" – en skräckroman

Den nya tanten, hon med något vida värre än döende hjärnceller i huvudet, är dittagen av sin son Joel. Han och Nina delar en gammal vänskap och hemlighet. 

 

LÄS MER: Min barndomsby var värre än en "no go-zon" 

 

För det här är inte bara en berättelse om glömskans fasa, utan också om de stora ungdomssorgerna och besvikelserna. Om att tvingas bli stor för fort, eller tvärtom aldrig växa upp. Om att sticka från byn, eller bli kvar. Och ångra sig vilket som.

Mats Strandbergs förra skräckroman ”Färjan” var mycket av allt: ett fullsatt kryssningsfartyg som (klaustrofobisk) scen, ett grandiost blodbad, ett större, men viktigast, djupare persongalleri och en mer utvecklad monsterberättelse.

Mats Strandberg har en annorlunda röst

Här är dödstalen i jämförelse minimala, och demonen smyger omkring i vårdvardagens skuggor. Det är mer av ett kammarspel. Och när författaren måste ge gamlingarna ett stundtals bättre minne för att få ihop intrigen svajar hantverket.

 

LÄS MER: Martina Lowden besöker Västmanland med Sven Olov Karlsson

 

I nästa stund kan jag inte annat än förlåta det. För med mikroskopiska medel ger ”Hemmet” mig gåshud längs armarna ända upp på axlarna, och visar att det inte behövs några armador av aliens, zombies eller blodsugande grevar. Det räcker med en annorlunda röst.

 

SKRÄCKROMAN

MATS STRANDBERG

Hemmet

Norstedts, 339 s.

 

Sven Olov Karlsson är författare och journalist och medarbetare på Expressens kultursida.