Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ljudboken utarmar inte vår litteratur

Kristoffer Lind.Foto: BINGO RIMÉR / KRISTOFFER LIND
Ljudboken står nu för nära hälften av all bokkonsumtion.Foto: SHUTTERSTOCK

Ljudboken vinner snabbt mark och det finns en rädsla för att kvalitetslitteraturen ska utarmas av ljudbokens kommersiella format.

Förläggaren Kristofer Lind menar att denna oro är ogrundad.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

BOKMÄSSAN. Av alla böcker som konsumerades i Sverige under första halvåret 2019 stod ljudbokens andel för 46 procent. För många utanför bokbranschen är detta helt okända fakta. Nedan följer några aspekter av hur den digitala ljudboken påverkar förlagen och litteraturen. 

Enligt Svenska förläggarföreningens senaste statistik står streamingtjänsterna i dag för en tredjedel av förlagens totala intäkter. Det är häpnadsväckande siffror. I jämförelse ligger fysisk bokhandel på en fjärdedel och nätbokhandeln inklusive bokklubbarna på en femtedel. Eftersom det i första hand är skönlitteratur som konsumeras i ljudboksformatet betyder det att sannolikt så mycket som hälften av förlagens intäkter på skönlitteratur kommer från ljudboken. Många traditionella förlag, med låg andel kommersiell skönlitteratur (som går bra i streamingtjänsterna), tappar i omsättning och kämpar med sviktande ekonomi.  

Ljudboksintäkterna har helt enkelt blivit avgörande för förlagens ekonomi och det blir allt viktigare att de böcker som antas också funkar i ljudboksformatet. Detta har lett till en rädsla för att ljudboken driver på en utveckling som kommersialiserar branschen. Det kan onekligen se ut så, men bara om man isolerar sin analys till streamingtjänsterna.

Det vi konsumerar i streaming är ofta sådant vi inte skulle ha köpt.

Nästan alla negativa tendenser som branschen kämpat med under lång tid har utvecklats helt oberoende av abonnemangstjänsterna. Exempelvis kultursidornas minskade omfång och räckvidd, bokhandelns försvagade ställning, den svaga prisutvecklingen på böcker och bokens rent allmänt försvagade ställning i samhället. 

Frågan huruvida ljudboken utökar den totala marknaden eller kannibaliserar på den fysiska boken delar branschen och ett modeord har blivit ”kanalförskjutning”. Det innebär att bokförsäljningen minskar i en kanal och ökar, eller ”förskjuts”, till en annan. Under de senaste 20 åren har det främst handlat om att försäljning av fysiska böcker flyttat från bokhandeln till nätbokhandeln, men de senaste åren har vi sett en förskjutning till streamingtjänsterna. 

Länge tillhörde jag dem som var ovillig att erkänna att den här kanalförskjutningen existerade. Det vi konsumerar i streaming är ofta sådant vi inte skulle ha köpt. Vi lyssnar på fler böcker och är mer öppna för att testa nya författarskap. Alla som knarkar tv-serier på Netflix vet att det inte är tid de annars skulle använt till att gå på bio. 

Förlorarna är ett fåtal etablerade författare som legat på mycket höga nivåer av inbunden försäljning.

Även om vår tid är begränsad är vår konsumtion av olika medier inte något nollsummespel. Vi kan helt enkelt lägga ännu mer tid på medier. Samma sak gäller bokens försäljning i de olika formaten. Bara för att vi ibland handlar på nätet betyder det inte att vi slutar handla i bokhandeln. Det fina med ljudboken är att vi kan använda tid då vi inte hade kunnat läsa, som när vi kör bil, tvättar, städar, är på gymmet eller går till jobbet. Rent teoretiskt kan alltså ljudboken utöka marknaden för böcker och totalt sett öka intäkterna för förlag och författare. 

Samtidigt kommer den som lyssnat på Camilla Läckberg inte köpa den fysiska boken och de senaste årens minskade upplagor för bästsäljare hänger delvis samband med detta. Det är högst sannolikt att hade vi inte haft streamingtjänsterna så hade förlagsbranschen i dag omsatt ännu mindre. Förlorarna är ett fåtal etablerade författare som legat på mycket höga nivåer av inbunden försäljning. Vinnarna är de mindre etablerade som i många fall annars aldrig skulle ha hittat sina läsare. 

Den som skriver direkt för ljud måste tänka på detta och anpassa sig till formatet.

Jonas Gardell har på denna kultursida ställt den relevanta frågan hur ljudboken kommer att påverka litteraturen. Att lyssna är nämligen inte samma sak som att läsa. På samma sätt som filmen i sitt berättande skiljer sig från romanen rymmer formaten olika möjligheter och begränsningar. Det går exempelvis inte att se om en text är kursiverad, det kan vara svårt att hålla isär tidshopp och parallellhistorier då man inte ser var texter börjar och slutar och det går långsammare att lyssna än att läsa. Den som skriver direkt för ljud måste tänka på detta och anpassa sig till formatet. 

Det är inte konstigare än att den som skriver en tidningsartikel måste skriva på ett visst sätt och den som skriver en roman eller avhandling skriver på ett annat. Men detta har lett till en stor rädsla för att ljudboken kommer att utarma litteraturen. Att den leder till en tråkigare, förenklad och mindre komplex litteratur. Detta är givetvis inte sant. 

I stort sett alla författare som i dag toppar streamingtjänsternas listor är etablerade sedan många år tillbaka och skriver på samma vis som de alltid har gjort. Det finns inga förlag som refuserar geniala texter för att de inte är ljudboksanpassade. Ljudboken förändrar förlagsekonomin men inte litteraturen. Antagandet att så skulle vara fallet bygger helt på rädsla. 

När radion kom försvann inte tidningarna, när tv:n slog igenom försvann inte radion.

Det finns alltid en risk att man på kort sikt underskattar de långsiktiga effekterna av tekniska förändringar. Länge underskattade vi kraften i ljudboken men frågan är om vi nu kanske inte överskattar streamingtjänsternas långsiktiga effekt på litteraturen? Det nya ersätter inte alltid det gamla utan tenderar att leva kvar, sida vid sida. 

När radion kom försvann inte tidningarna, när tv:n slog igenom försvann inte radion. För att kunna bevara sin bredd och sin kvalitetsutgivning har förlagen alltid varit beroende av massmarknadskanaler. I början av 1900-talet var det arbetsplatsbiblioteken, under dess senare hälft blev det bokklubbarna och i dag är det streamingtjänsterna. 

Kanske är det som i Lampedusas roman ”Leoparden”? Boken skildrar Italiens enande på 1860-talet, feodalismens fall och borgarklassens ökade inflytande. Berättaren, prinsen av Salina, anpassar sig till den nya tiden och livet fortsätter precis som det alltid har gjort. 

Bokens mest berömda replik sammanfattar konflikten mellan tradition och förnyelse, ”om vi vill att allt ska förbli som det är, måste allting förändras.” Kanske är det precis så det förhåller sig med bokbranschen och ljudboken?  

 

Av Kristoffer Lind

Kristoffer Lind är förlagschef på Lind & co