Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När mamma går in i alzheimer-dimman

Anna-Karin Palm.
Foto: Moa Karlberg. / Albert Bonniers förlag.

Anna-Karin Palm har skrivit en autofiktiv roman om en säregen familjehistoria och en mor som blir dement.

Nina Lekander övermannas av känslor. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Just som jag har läst ut Anna-Karin Palms bok ”Jag skriver över ditt ansikte” om sin mor, sin familj och sig själv snubblar jag över Thomas Steinfeld som i SvD (14/4–21) bannar svenska litteraturkritiker för att känna för mycket och för jagcentrerat i sina anmälningar. Denna text kan innehålla spår av slikt, då jaget och känslorna – liksom erfarenheter av liv och läsning – hänger ihop med tankar, reflektioner och språk.

Nåväl. Jag har upplevt mycket av alzheimer och demens i min familj. Läst flera gripande och spännande (förlåt, herr Steinfeld) böcker i ämnet. Låt mig blott nämna författare som UKON, Thomas Bredsdorff, Jenny Tunedal, John Bayley och Åsa Nilsonne. Har även hågkomster från min egen bok ”Mest om min mamma”.

Minnen kommer, minnen går. Minnena ljuger, som Kjell Espmark betitlade sina memoarer. Lätt att erinra sig under slukandet (förlåt igen) av Anna-Karin Palms sirligt och rytmiskt välskrivna bok om – till – sin mamma som hon arkaiskt kallar mor, men här tilltalar med du.

Och visst, jag både känner och känner igen.

Det börjar med broccoli. Modern tappar plötsligt inte bara bort namnen på gamla filmstjärnor, som vi alla, utan även vardagliga ord från alldeles nyss: ”Pasta, sa du, och en sås med ... med ... du vet, de där gröna. De gröna och krusiga …”. Och visst, jag både känner och känner igen. Den dementa tappar minne, dessutom tid. Utan att bli någon total grönsak.

Så rullar det vidare. På och i ett elastiskt, elegant svängande språk om och ur en säregen familj, dess historia och generationsskiften, dess såväl geografiska som klassmässiga rötter. Palm vattnar inte med litterära referenser, utom förstås till Selma Lagerlöf som hon till moderns både stolthet och förargelse skriver om samtidigt. Men hon inleder med ett citat av Johan Berger: ”De döda omger de levande. De levande är de dödas kärna. I denna kärna finns tidens och rummets dimensioner. Det som omger kärnan är tidlöshet.”

Anna-Karin Palm söker i sina familjeminnen, sin systers och sin brors minnen, efter något slags kärna. Men modern och dennas delvis dramatiska liv är en nöt svår att knäcka. ”En mörk och stark kärna i den här familjen.” Så betecknar hon sin mor. En vacker, dansant, viljestark, ambitiös, omhändertagande men också egocentrisk kvinna med en komplicerad, kanske traumatisk bakgrund hos föräldrarna i Hälsingland.

Skulle hon vara en bortbyting, den enda i familjen med lockigt hår?

Den alltmer sluddrande, vimsiga och visslande (!) modern får tappert stöd och dito omsorg av familjen. Hennes man, Palms far, verkar vara ett under av tålamod och blidhet. Palm skriver om sitt ”raseri”, stammande från det förflutna, men också i det fortskridande nuet och förnimmelseförfallet. Skulle hon vara en bortbyting, den enda i familjen med lockigt hår? Heller inte lika vacker som modern. ”Vacker” är ett frekvent ord i texten.

Men Palms raseri är still- och eftertänksamt, att inte säga stilfullt. Hon ”bemannar” sig icke som PO Enquist utan ”förhärdar” sig. Osant, skulle jag säga. Författarrösten är vibrerande känslig, ibland påminnande om Margareta Strömstedts. Palm berättar fram både en annan människa och sig själv i en blandning av autofiktion, biografi och familjesaga. Jag blir tårögd och av känslor övermannad blott i slutet. En vacker död, på min ära. Ett litteraturens liv.


ROMAN

ANNA-KARIN PALM

Jag skriver över ditt ansikte

Albert Bonniers, 237 s.


Nina Lekander är författare och kritiker på Expressens kultursida.



Lyssna på Lunch med Montelius

https://embed.radioplay.io?id=81988&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.