Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nabokovs språk magiskt fångat

I Vladimir Nabokovs romaner dyker hela tiden Författaren upp, alltid opålitlig, ofta skurkaktig. Foto: Yousuf Karsh / MODERNISTA
ROMANER VLADIMIR NABOKOV Förtvivlan, 179 s. Översättning: Aris Fioretos Modernista förlag Foto: / MODERNISTA
ROMANER VLADIMIR NABOKOV Genomskinliga ting, 106 s. Översättning: Aris Fioretos Modernista förlag

Under 2000-talet har Aris Fioretos översatt den ena romanen av Vladimir Nabokov efter den andra.

Maria Edström hyllar ett översättningsarbete som lockar fram kärnan i författaren.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ROMANER

VLADIMIR NABOKOV
Förtvivlan, 179 s.
Genomskinliga ting, 106 s.

 

Översättning: Aris Fioretos

 

Modernista förlag

Det var Aris Fioretos som fick mig att älska Vladimir Nabokov. Redan 2000 kom hans nyöversättning av ”Pnin” en sorglustig historia om en löjeväckande men storartad rysk lektor i amerikansk exil och sju år senare, 2007, kom nyöversättningen av ”Lolita” – Nabokovs mest kända bok om pederasten Humbert Humbert, en elegant europé med ett ruttet ägg till själ, odödliggjord i Stanley Kubricks filmatisering.

Såväl ”Pnin” som ”Lolita”, skrivna i mitten på 1950-talet, hade redan tidigare översatts till svenska, men inte tillfredställande - "Pnin” rentav så illa att Nabokov krävde att restupplagan brändes upp.

Kubricks filmatisering av Lolita. Foto: Foto: Warner

 

Aris Fioretos magiska översättning

Fioretos översättningar lyckas på ett magiskt vis fånga Nabokovs ”ryska” engelska. Även de böcker Nabokov skrev på ryska översatte han själv så småningom till engelska. Hans migranttillvaro syns i hans språkbyten och kanske också hans behov av kontroll över sin stora produktion.

Och Fioretos har till min stora fröjd fortsatt att översätta böcker som tidigare inte funnits på svenska som ”Masjenka” (2001),"Ögat” (2015) och nu också ”Genomskinliga ting” och ”Förtvivlan”.

”Jag hade en attraktiv fru med sparvhjärna som avgudade mig; en fin liten lägenhet; en rymlig mage; och en blå bil. Jag kände att det fanns en poet i mig, en författare; och dessutom en stor affärstalang, trots att affärerna gick tämligen dåligt.”

”Förtvivlan”, som skrevs 1932, handlar om Hermann, rysk emigrant, misslyckad affärsman och lika misslyckad författare. Av en slump träffar han på sin, som han anser, absoluta dubbelgångare och strax spinns lömska planer. Fullblodsnarcissisten Hermanns svårigheter att skilja på dikt och verklighet får honom att tro att hela förloppet, när nedskrivet, är en litterär sensation.

Författaren, den opålitliga, här rentav skurkaktige, ibland bara fåfäng eller dum, är en gestalt som hela tiden dyker upp hos Nabokov. Och Hermann är rätt ruggig i sin ödlelika empatilöshet, mot en fond av ett berlinskt 1930-tal. Som en ond och än värre föregångare till Humbert, enligt Nabokov själv.

 

Minnet och drömmen

Mer ordinär är den författare som figurerar i ”Genomskinliga ting”, ett senare verk från 1972. Huvudpersonen heter Hugh Person, (en förvrängning av Peterson) - ”person” på både engelska och svenska. Det är på en av fyra resor till den lilla bergsorten i Schweiz som Person träffar också denna boks Författare, här mest en småmallig typ i periferin. Mer centrala är Persons möten med döden i dess olika uppenbarelser och så givetvis kärleken – ingen kan som Nabokov beskriva hur det är att bli hals över huvud förälskad i en mycket konstig människa.

”Genomskinliga ting” handlar om tidens genomsläpplighet, minnet, drömmen. Person, en sömngångare, rör sig mellan dröm och vaka precis som sin författare. Där kanske översättare Fioretos också befunnit sig, i en slags genomskinlighet där Nabokovs ord drömlikt men exakt uppenbarar sig på svenska.

Som på det dystra hotell där Person försiktigt stänger toalettdörren:

”... men likt ett dumt husdjur gnällde den och följde honom in i rummet.”

 

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.