Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mellan de älskande står en järnridå av sorg

Felicia Stenroth.Foto: Magnus Liam Karlsson / Norstedts
”Handens rörelser”.
Martina Montelius.Foto: Niklas Hellgren

I sin fjärde bok utforskar Felicia Stenroth kärlek i klassamhället.

Martina Montelius däckas av hennes urstarka språk.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Felicia Stenroth, född 1990, sticker ut bland Sveriges unga författare. Hennes fjärde bok, och tredje roman, ”Handens rörelser”, är språkligt fulländad utan att krångla till det. I stället för borrande gestaltning arbetar Stenroth med korta konstateranden, klara kalla fakta uppradade efter varandra, och lämnar känslorna åt läsaren. Det fungerar. 

Huvudpersonen Idas svintråkiga arbete på ett callcenter i ett höghus hamras in i kroppen under läsningen. Hon hjälper folk med tekniska problem. Man behöver inte kunna något om tekniska problem för att klara jobbet. Det är bara att lära sig svaren på de likadana frågor man får av olika röster. 

Det svåra är att båda har så ont.

Mellan samtalen skriver Ida fram och tillbaka med Edita, som blir hennes flickvän. Edita är larminstallatör. Efter sina jobb ses de och försöker närma sig varandra. Det svåra är att båda har så ont. De behöver inte säga det. Smärtan är uppenbar. 

Ida har vuxit upp med en mamma som aldrig kallas ”mamma” i texten, utan Sofia. En mamma som är ensam. Som borde ha fått vara fri. Som kan kräkas rödvin i handfatet, men också plötsligt köpa en hundvalp. Fast elen stängs av ibland. Fast de inte har rinnande vatten. Sofia hade kanske varit bättre utan Ida. Haft det bättre. Tänker Ida. Sedan fortsätter klara kalla fakta. Mer behövs inte. Det gör fruktansvärt ont. 

Egentligen handlar 'Handens rörelser' om klass.

Idas arbetskamrat Michèl å sin sida vägrar släppa sin lägenhet trots att den ligger timmar bort från jobbet. I samma stad som lägenheten bor hans mamma, som han inte känner, för hon adopterade bort honom. Han vill bo där, och titta på henne. 

Knaggligt och kantigt kommer Ida och Edita vidare tillsammans, en liten skärva av Idas ensamhet kommer kanske alltid att blänka mellan hårsnoddar och filmjölk. Egentligen handlar ”Handens rörelser” om klass. Men jag vill inte förminska den till bara det. 

Den är ett strängt och plågsamt mästerstycke om kärlek med en järnridå av sorg mellan de älskande. 

 

 

ROMAN

FELICIA STENROTH

Handens rörelser

Norstedts, 225 s. 

 

 

 

Martina Montelius är dramatiker, författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är ”Avlivningskliniken Tusenskönan”.

 

 

Lyssna på Lunch med Montelius

https://embed.radioplay.io?id=73105&country_iso=se

 

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.