Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Med koloniala ögon

Brinkemo.Foto: Martin Olson

Bilan Osman häpnar över Per Brinkemos syn på somalier.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Den liberala tankesmedjan Timbro släppte för inte så länge sedan en bok av Per Brinkemo, vid namn "Mellan stat och klan - somalier i Sverige". Som svensksomalier kände jag mig genast manad att läsa den. Men 151 sidor senare, måste jag dessvärre erkänna att jag nästan önskar att jag inte hade gjort det.

Brinkemo tar med oss på en resa där vi kan se på somalier och Somalia genom en vit mans koloniala blick. Som självutnämnd expert har Brinkemo studerat den "så kallade" somaliska kulturen för att omvärlden ska förstå varför det kan vara svårt för somalier att "integrera sig" i samhället.

Tesen Brinkemo driver hårdast är att det största hindret för somaliers integration är deras starka klantänk. I boken lägger han väldigt mycket energi på att inte bara förklara de olika klanernas uppbyggnad, men även hur det i praktiken fungerar att tillhöra en klan. Förklaringar och teser som för mig är helt främmande, och får mig att undra om inte Brinkemo kan ha förväxlat 2000-talets Somalia med 1900-talets.

Splittringar och spänningar i Somalia beror inte enbart på klaner som Brinkemo vill ha det till. Ett land som under flera år koloniserats av länder som Italien och England, kommer till slut att splittras. Det är konsekvensen av kolonialmakter.

Gång efter gång tas skillnader och olikheter mellan den svenska och den somaliska "kulturen" upp. Gång efter gång kollektiviseras miljontals människor som inte känner igen sig i hans upplevelser, och reduceras till att vara en etnicitet, en nationalitet och en kultur. Att Brinkemo skriver en kolonial bok för att visa att somalier minsann kan bli en del av det svenska samhället, blir därför än mer förvirrande.

Svenskheten och svenskarna lyfts ständigt upp som det perfekta, en måttstock som resten ska jämföra sig med. Lev, gör och se ut så här så kan du kanske, om du är tillräckligt bra, bli som en av oss, är en mening som man nästan förväntar sig ska dyka upp någonstans i boken.

Han går till och med så långt att han i ett stycke menar på att den västerländska och den somaliska synen på tid är olika. Somalier har, enligt Brinkemo, inget grepp om tiden, vilket skulle vara anledningen till att somalier oftast kommer sent. "Att leva ett liv utan klocka i Sverige, skapar ett svårt problem för integrationen", skriver Brinkemo.

Och återigen kommer bilden av slarviga, lata och dumma somalier fram. Och jag kan inte ens med ord börja förklara hur löjligt det känns att behöva läsa ett sådant påstående. Integration är bara ett finare ord för assimilation.