Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Maktspråket som gjorde människor till "volymer"

Båtflyktingar omhändertagna av italienska flottan i Medelhavet den 12 september 2014. Foto: GIUSEPPE LAMI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Amanda Svensson. Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSEN

Ett förändrat språkbruk återspeglar en förändrad politisk verklighet.

Amanda Svensson läser en ordlista som granskar hur en högerideologin sipprar in med vardagsglosorna 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | SAKPROSA. Att språket formar vår uppfattning om världen är grundkurs inom språkfilosofin. Men sanningen är förstås att språket formar mer än så – ord är inte bara verktyg för att förstå världen, de har också en enorm makt att på riktigt förändra den.

Säg något tillräckligt ofta, och det blir till slut en sanning. Låt ett ord förtvina, och du kommer snart glömma det fenomen som ordet beskrev.

Det är förstås av denna anledning som politiska krafter alltid investerat stor energi i utformandet av sin stridsvokabulär. Målet för allt politiskt språk är i slutändan inte att beskriva verkligheten, utan att bli verkligheten.

När Atlas nu ger ut boken ”Nyliberal ordlista” är det med ambitionen att granska ett politiskt språk som lyckats med just detta – att lägga sig så naturligt på våra tungor att vi glömmer att en annan värld är möjlig (för att nu låna en fras med politisk klangbotten).

 

LÄS MER – Amanda Svensson: Låt oss ompröva myten om den goda resan 

"Volymer" och "ankarbarn"

Ordlistan, som är ett samarbete mellan tre redaktörer och ett tiotal skribenter på vänsterkanten, lyfter upp ord ur samtidsdebatten och närgranskar dem – hur gick det egentligen till när vi slutade tala om flyktingar som människor, och ord som ”volymer”, ”flyktingströmmar” och det förrädiskt vackra ”ankarbarn” i stället fick fäste i debatten?

Går det att tänka sig ett samhälle utanför kapitalismens ramar, så länge vi talar om till och med våra mest icke-kommersiella behov (kärlek, tid, sömn) i termer av värde och vinstmaximering – ”plus på relationskontot”, ”så maxar du egentiden”? Varför envisas vid med att använda ordet ”arbetsgivare”, när det faktiskt handlar om en ”arbetsköpare”?

Är det något man kan sluta sig till efter att ha läst denna (i sig självt naturligtvis ideologiskt färgade) ordlista är det att språket är ett dåligt sanningsvittne – det finns inga neutrala utsagor, varje språklig handling är en potentiell våldshandling.

Att granska och reflektera över inte bara det uppenbart politiska språket, utan också vardagsspråket, är därför varje tänkande människas heliga plikt.

 

SAKPROSA

NYLIBERAL ORDLISTA

Red. Hanna Alvhage, Elin Lilleman Eriksson, Saga Gärde

Atlas, 192 s.

Amanda Svensson är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Läs fler artiklar av Amanda Svensson här. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!