Båtflyktingar omhändertagna av italienska flottan i Medelhavet den 12 september 2014. Foto: GIUSEPPE LAMI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNBåtflyktingar omhändertagna av italienska flottan i Medelhavet den 12 september 2014. Foto: GIUSEPPE LAMI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Båtflyktingar omhändertagna av italienska flottan i Medelhavet den 12 september 2014. Foto: GIUSEPPE LAMI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Amanda Svensson. Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSENAmanda Svensson. Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSEN
Amanda Svensson. Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSEN

Maktspråket som gjorde människor till "volymer"

Publicerad

Ett förändrat språkbruk återspeglar en förändrad politisk verklighet.

Amanda Svensson läser en ordlista som granskar hur en högerideologin sipprar in med vardagsglosorna 

RECENSION | SAKPROSA. Att språket formar vår uppfattning om världen är grundkurs inom språkfilosofin. Men sanningen är förstås att språket formar mer än så – ord är inte bara verktyg för att förstå världen, de har också en enorm makt att på riktigt förändra den.

Säg något tillräckligt ofta, och det blir till slut en sanning. Låt ett ord förtvina, och du kommer snart glömma det fenomen som ordet beskrev.

Det är förstås av denna anledning som politiska krafter alltid investerat stor energi i utformandet av sin stridsvokabulär. Målet för allt politiskt språk är i slutändan inte att beskriva verkligheten, utan att bli verkligheten.

När Atlas nu ger ut boken ”Nyliberal ordlista” är det med ambitionen att granska ett politiskt språk som lyckats med just detta – att lägga sig så naturligt på våra tungor att vi glömmer att en annan värld är möjlig (för att nu låna en fras med politisk klangbotten).

 

LÄS MER – Amanda Svensson: Låt oss ompröva myten om den goda resan 

"Volymer" och "ankarbarn"

Ordlistan, som är ett samarbete mellan tre redaktörer och ett tiotal skribenter på vänsterkanten, lyfter upp ord ur samtidsdebatten och närgranskar dem – hur gick det egentligen till när vi slutade tala om flyktingar som människor, och ord som ”volymer”, ”flyktingströmmar” och det förrädiskt vackra ”ankarbarn” i stället fick fäste i debatten?

Går det att tänka sig ett samhälle utanför kapitalismens ramar, så länge vi talar om till och med våra mest icke-kommersiella behov (kärlek, tid, sömn) i termer av värde och vinstmaximering – ”plus på relationskontot”, ”så maxar du egentiden”? Varför envisas vid med att använda ordet ”arbetsgivare”, när det faktiskt handlar om en ”arbetsköpare”?

Är det något man kan sluta sig till efter att ha läst denna (i sig självt naturligtvis ideologiskt färgade) ordlista är det att språket är ett dåligt sanningsvittne – det finns inga neutrala utsagor, varje språklig handling är en potentiell våldshandling.

Att granska och reflektera över inte bara det uppenbart politiska språket, utan också vardagsspråket, är därför varje tänkande människas heliga plikt.

 

SAKPROSA

NYLIBERAL ORDLISTA

Red. Hanna Alvhage, Elin Lilleman Eriksson, Saga Gärde

Atlas, 192 s.

Amanda Svensson är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Läs fler artiklar av Amanda Svensson här. 

Relaterade ämnen
Amanda Svensson
Amanda Svensson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag