Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kvinnor måste inte alls vara starka

Zara Kjellner. Foto: ASTRID GRELZ
Ebba Witt-Brattström. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Ebba Witt-Brattström tycks mena att "starka" kvinnoskildringar är samma sak som stor kvinnlig litteratur. Zara Kjellner tycker hon har fel.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

NOBELPRISET | DEBATT. Jag och författaren Anna Axfors hade nyligen en mejltråd där vi diskuterade hur en viss generation recensenter bemöter litteratur. Anna skrev: ”ja om du skriver typ vackra meningar som känns ’kvinnliga’ utan att lägga in nåt ’rått’ så kommer de ba: vafalls, jag trodde dagens kvinnor var coolare än såhär?!” och summerade hela oron med att som kvinna skriva och verka i en litteraturvärld som förväntas spegla det ”jämställda” samhället. 

Jag tänkte genast på den när jag läste Ebba Witt-Brattströms artikel (Expressen 28/11) om avsaknaden av kvinnliga Nobelpristagare där hon besviket sammanfattar de existerande kvinnliga Nobelpristagarna som nu ges ut i nyutgåvor.  

Hon börjar med att avfärda Pearl S Bucks roman ”Den goda jorden” med att huvudkaraktären O-lan har en tyst och smärtfri förlossning och sedan går ut för att arbeta på fältet. Här saknas feministisk låga! 

 

LÄS MER – Ebba Witt-Brattström: Har Akademien valt de kvinnliga pristagarna med arslet?

Jelinek och Lessing

Elfriede Jelineks mästerverk "Älskarinnorna" diskvalificeras och Witt-Brattström menar att "Pianolärarinnan" är en mer sansad roman, där Jelineks ”kvinnoföraktande svarta feminism” portioneras ut i mer lagom dos. Doris Lessings "Den femte sanningen" passerar däremot Witt-Brattströms nålsöga, eftersom den handlar om ”den intellektuella mamman Anna Wulf som brottas med att skriva en bok om fria kvinnor i en värld av ofria män.” 

Gemensamt för de utvalda romanerna är att de enligt Witt-Brattström inte ”utmanar Kulturmännens självförståelse: att männen är skapelsens krona medan kvinnans roll är att vara varma och hängivna”. 

Ett stort kvinnlig författarskap ska alltså representera en "stark kvinnlighet" och därtill utmana den rådande ordningen. Rentav skriva bortom ordningen? 

Droger, mat och sex

Vilken kvinna man vill vara, och med hjälp av vilka metoder man blir den kvinnan, är en tematik som syns i den våg av unga kvinnliga författarskap som dominerat den svenska debutantutgivningen de senaste åren. 

Hos Johanna Frid är svartsjukan röd, fullständigt svart, och det finns ingenting som hindrar en när fingrarna slinter på Instagram. Hos Tone Schunnesson blir droger, mat, sex och kärlek ett sorts skydd, en hinna mot omvärlden som ter sig allt mer overklig, flytande. Och i "Kärleksbrevet" skriver Anna Axfors fram ett kvinnligt subjekt som helst bara somnar: ”Det är som döden, men jag vill inte dö, bara sova. Jag vill inte drömma om någonting.”   

 

LÄS MER – Nina Lekander: Det är befriande att läsa Tone Schunnessons "Tripprapporter"

 

Jag undrar hur Witt-Brattströms uppfattar dessa flyende kvinnliga romansubjekt. Som svaga? Icke representativa? Maktförskjutningen i dessa romaner fungerar inte på ett explicit plan, men det skrivs fram en kvinnlig erfarenhet som är fullkomlig i sig själv. Huruvida den passar in i ”männens skapelsekrona” kan enbart Witt-Brattström avgöra.

I en senmodernitet som längtar efter starka kvinnliga protagonister är det inte helt lätt att skriva, kravet på uppbygglighet är så starkt. I arbetet med min debutroman har jag länge funderat vad jag skriver om kvinnor och varför, men när jag tvekat har jag alltid återgått till tanken om att den största friheten ligger i att få vara värdelös. 

En värdelös tillvaro är också en tillvaro och som Jelinek skriver i "Älskarinnorna": ”kanske är det bättre att gå ut med ett barn än en symaskin. man kan gå ut med barnet i friska luften, men inte med symaskinen. symaskinen har inget hjärta med det har barnet. ” 

 

LÄS MER – Victor Malm: Elfriede Jelinek raserar alla föreställningar om den europeiska godheten

 

 

Av Zara Kjellner

Zara Kjellner är skribent. Hennes första roman utkommer i vår.

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!