Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Krigets Syrien genom en älskads ögon

"De hemlösa katterna i Homs" är skriven av en anonym svensk journalist.
Hanna Nordenhöks senaste roman är "Asparna". Foto: SARA MORITZ

En anonym svensk journalist skriver sin syriske älskares livsberättelse.

Hanna Nordenhök läser ett imponerande passionsdrama.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. ”Jag befinner mig på ytterkanten av den här berättelsen, långt ut i periferin. Med vilken rätt tar jag din röst och bär ditt vittnesmål?”, skriver Eva Nour, pseudonym för namnet på den svenska journalist som i "De hemlösa katterna i Homs" tagit sig för att skriva den syriska fotografen och älskaren Samis livsberättelse. 

Det blir ett flyktingöde som går från Homs till Paris, en vandring längs en knivsegg. Från barndomens syskonlekar i hemkvarter doftande av jasminblom genom en militärtjänstgöring i Bashar al-Assads armé, där Sami under tvångsförhållanden utbildas till kartritare medan den arabiska våren börjar spira där ute. 

Mot slutet av tjänstgöringens tvååriga och rättslösa fängelsetillstånd börjar rykten spridas om hur några skolpojkars klotter på en skola i Daraa lett till att de fängslats och torterats av säkerhetstjänsten – händelser vi nu känner till som avgörande i det utdragna och ofattbart grymma Syrienkrigets förlopp, och som blev startskottet för de första folkliga demonstrationerna.  

Krigets erfarenhet

Det finns ett lika tidlöst som dagsaktuellt kärleksnarrativ i Nours skildring, som stilistiskt rör sig på gränsen mellan roman och reportage. Dagsaktuell av skäl som inte behöver understrykas. Tidlös eftersom vad den emanerar ur är den passionens intimitet, det kärlekens samtal, där det slags nakenhet och existentiella nödvändighet kan uppstå som gör det möjligt att ”ärva någon annans drömmar”. 

Att det här rör sig om ett samtal där ena parten samtidigt är hon som inte erfarit men ändå berättar, och där den andra levt katastrofen men enbart kan vittna genom hennes spökskrift, är givetvis avgörande. 

Det som till syvende och sist bär dessa två älskandes gemensamma bok är hävdandet av möjligheten att skildra krigets erfarenhet, dess plågsamma scener, levda av Sami, skrivna av Eva. 

Revolutionens sånger

Så läser jag den bevekelsegrund "De hemlösa katterna" i Homs formulerar åt sig själv. Det finns en moralisk svårighet här som på ett diskret utfört sätt blir bokens motor. Utan passionens tilltro till en överbryggbarhet mellan vitt skilda erfarenheter, skulle den ömsinta uppmärksamhet Nours prosa riktar mot de miljöer den skildrar vara otänkbar. 

Det är uppmärksamheten hos en på en gång djupt initierad blick och en blick på avstånd, där varje detalj fångas upp med samma omsorg – från ett häftigt uttalat khalas! till Feiruz sång ur en radio. Från lukten av säkerhetspolisernas Alhamraah-cigaretter till ljudet av revolutionens sånger. 

Liksom i den mättade bilden av en byrackas och en sköldpaddas sömn tätt ihop på en takterrass när den växer till ett plågsamt varsel om förlusten av en liten bror. 

 

 

ROMAN

EVA NOUR

De hemlösa katterna i Homs

Wahlström & Widstrand, 200 s.

 

Hanna Nordenhök är författare, översättare och medarbetare på Expressen. Hennes senaste roman är "Asparna"

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!