Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Kommer klimatet få Jeff Bezos att rösta vänster?

Erik Isberg.
Foto: Privat.
Johan Rockström.
Foto: Thorstein Grebpik
Greta Thunberg.
Foto: EUAN CHERRY / AVALON / STELLA PICTURES/EUAN CHERRY / AVALON AVALON

Johan Rockström och Owen Gaffneys bok ”Jorden. Vår planets historia och framtid” har redan hunnit bli Netflix-dokumentär.

Erik Isberg upptäcker en klarsynt förståelse av vår planets situation, men saknar de ideologiska linjerna i analysen av klimatkrisen. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det saknas inte ambitioner när klimatforskaren Johan Rockström och hållbarhetsanalytikern Owen Gaffney släpper sin nya bok ”Jorden. Vår planets historia och framtid”. Boken rymmer inte bara vår planets geologiska och biologiska historia, utan också mänsklighetens utveckling och framtida lösningar på klimatkrisen. Den är på samma gång populärvetenskap, civilisationshistoria, klimatjournalistik och miljöpolitiskt manifest. Förra året gavs den ut på engelska och den har dessutom hunnit bli Netflix-dokumentär med David Attenborough som speakerröst. Greta Thunberg står för förordet. Fullt ställ, med andra ord. 

Rockström och Gaffneys bok är ett tidstypiskt exempel på en allt mer sammanflätad relation mellan klimatvetenskap, historia och politik. Historieteoretikern Dipesh Chakrabarty har till och med gått så långt som att påstå att jordsystemforskarna – där Johan Rockström är ett av de stora namnen – har blivit vår tids historiker, som skriver en ny typ av historia som rymmer planetens, livets, och mänsklighetens historia i samma berättelse. 

I ”Jorden. Vår planets historia och framtid” skrivs just en sådan berättelse. Den är indelad i tre delar: en som fokuserar på historien, både den planetära och den mänskliga, en på klimatforskning och kunskapsläget i dag, och en som föreslår lösningar för att avvärja en klimatkatastrof. Rockström och Gaffneys inledande genomgång av planetens historia är rapp och engagerad populärvetenskap: de glider elegant över långa tidsrymder och knyter ihop det avlägset förflutna med vår samtida klimatkris. Fram växer bilden av en planet som genomgått många dramatiska skiften och där holocen, den stabila geologiska epok som sammanfallit med den mänskliga civilisationen, är en anomali i en längre volatil historia. 

Förhoppningen är att alla, från Jeff Bezos till Extinction Rebellion, kan enas kring ett gemensamt mål.

När Rockström och Gaffney glider över till mänsklighetens historia och lämnar sin jordsystemvetenskapliga hemmaplan börjar emellertid bygget svaja. De tar med sig sin förståelse av planetär förändring och översätter den till sociala förhållanden. Mänskligheten har, likt planeten själv, utvecklats i distinkta stadier, där allt ändrats på en gång. Framväxten av encelligt liv och digitaliseringen ter sig plötsligt som två likartade processer: utan att det är så mycket någon kunnat göra åt saken har de svept in över världen och förändrat allt. 

Det här är en reduktionistisk och välbekant berättelse – liknande narrativ syns i bästsäljare som Yuval Noah Hararis ”Sapiens” och David Christians ”Berättelsen om allt” – där nya uppfinningar och idéer hela tiden rört sig i en given riktning mot allt mer komplexa samhällssystem. Människorna blir passagerare på en förutbestämd resa: industrialisering, kolonialism och kapitalism verkar ha vuxit fram av sig själva, medan människorna stått vid sidan av och blinkat förvånat. Ångmaskinen, heter det på ett ställe, ”satte oavsiktligt igång” industrialiseringen, som om alla handlingsmöjligheter försvann så fort James Watt startat sin maskin för första gången. 

Jeff Bezos är en av världens rikaste människor och vd för Amazon till sommaren 2021.
Foto: PABLO MARTINEZ MONSIVAIS / AP TT NYHETSBYRÅN

Ett liknande synsätt på historisk förändring dröjer sig kvar i bokens andra halva, som föreslår sätt att avvärja en klimatkatastrof. Även om förslagen de lägger fram oftast kan kallas vänster – höjda kapitalskatter, statliga investeringar i grön teknik, utjämnande av ekonomiska klyftor – framställs de inte som en inlaga i en politisk debatt, utan som den givna vägen mot en grön omställning. Förhoppningen är att alla, från Jeff Bezos till Extinction Rebellion, kan enas kring ett gemensamt mål som Rockström och Gaffney kallar ”Jordresan” mot den hållbara ”Jorden 5.0”. 

Viljan att se framtida klimatpolitik som ännu ett steg i jordens utveckling, snarare än en del av en ideologisk konflikt, gör att de maktrelationer och materiella intressen som sätter ramarna för de miljöpolitiska diskussionerna tappas bort. Det är kanske ändå så att planetär och social förändring, trots sitt numera sammanflätade tillstånd, fungerar på olika sätt. När det gäller det förstnämnda ger Rockström och Gaffney oss en akut påminnelse om den kris vi befinner oss i, men när det gäller det senare leder deras deterministiska synsätt fel. 


SAKPROSA

JOHAN ROCKSTRÖM och OWEN GAFFNEY

Jorden. Vår planets historia och framtid

Översättning Claes Bernes

Förord Greta Thunberg

Natur & Kultur, 302 s.


Av Erik Isberg

Erik Isberg är doktorand vid avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö på Kungliga Tekniska högskolan.