Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kjell Espmark skriver om känslig själ i Akademien

Kjell Espmark. Foto: Pressbild/Norstedts.
Annina Rabe. Foto: CATO LEIN / PRESSBILD/NORSTEDTS

Annina Rabe läser Kjell Espmarks minibiografi om den legendariska litteraturforskaren och ledamoten i Svenska Akademien, Martin Lamm.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | BIOGRAFI. Omslaget till Kjell Espmarks bok om litteraturforskaren Martin Lamm pryds av ett fotograferat porträtt av föremålet själv, med vaksam uppsyn och pipa i munnen. Det är en bild av en man mitt i livet. Vid tinningarna anas silvergråa skiftningar, men håret är ännu mörkt på skulten. Men det är framför allt blicken som drar i detta porträtt, och när jag har slagit igen den drygt 150 sidor långa volymen betraktar jag en lång stund omslagsbilden av Martin Lamm en gång till. I den där blicken syns ju alla de fragment av hans personlighet vi fått genom texten: orubbligt skarpsinne, men också en vaksamhet, en oro och ömtålighet. Detta är ansiktet av en god läsare. 

Martin Lamm (1880-1950) var en legendarisk litteraturforskare, verksam i en tid när litteraturforskning fortfarande hade en status som ter sig främmande i dag, när humanioran vid svenska universitet lever en tynande tillvaro. Mellan 1919 och 1945 var Martin Lamm professor i litteraturhistoria (som det hette då) vid Stockholms universitet, som då hette Stockholms högskola. Han satt på stol nummer 2 i Svenska Akademien från 1928. Hans forskningsfält var brett, men i dag är han kanske mest känd för sina omfattande studier kring Emanuel Swedenborg och August Strindberg.

Martin Lamms forskning

Kjell Espmark berättar fritt och associativt om hans liv och gärning i korta stycken som börjar med ett fotografi – fotografier som inte nödvändigtvis har existerat på riktigt. Men även om Espmark i formen tar sig vissa fiktiva friheter är boken att läsa som en faktafylld minibiografi där liv och gärning alltmer smälter samman; precis så som också var fallet i Martin Lamms forskning. 

En grundläggande faktor i Lamms metod var att författarens egna upplevelser och idémässiga påverkan inte gick att bortse ifrån när ett verk skulle genomlysas. Till exempel ansåg han att det för att överhuvudtaget kunna förstå delar av Strindbergs verk var nödvändigt att känna till de privata händelser som var dess bakgrund. 

Swedenborg och Strindberg

För en läsare som jag, som en gång fostrades i en litteraturvetenskaplig tradition där texten är allt och författarens eget liv helt ovidkommande är det fortfarande alltid lite märkligt att påminnas om att en gång gällde den raka motsatsen. 

Martin Lamms eget liv och sinnelag var heller inte obetydliga för hans yrkesmässiga gärning. Ur Espmarks ögonblicksbilder träder en känslig och periodvis instabil själ fram, vars egna erfarenheter av psykisk ohälsa bidrog till intensiteten i hans läsningar av mystiker som Swedenborg eller August Strindberg i hans mest kaotiska perioder. Men lyfter man blicken ett ögonblick blir den här tunna lilla volymen också en påminnare om att det är de känsliga själarna som blir de bästa läsarna. 

 

BIOGRAFI

Kjell Espmark

Martin Lamms ögonblick

Norstedts, 151 s.

 

Annina Rabe är kritiker på Expressens kultursida.

 

I tv-spelaren ovan ser du det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång med Eric Schüldt om podcastrevolutionen. Kultur-Expressen finns också som podcast.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!