Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Jonasson ”approprierar” massajer och månggifte

Författaren Jonas Jonasson.
Foto: Anna-Lena Ahlström / Piratförlaget
Foto: ELISABETH OHLSON WALLIN / NORSTEDTS

Jonas Jonasson visar att har koll på europeisk-afrikansk konsthistoria.

Nina Lekander läser hans fantasifulla och folkbildande bladvändare.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Jag har varit finsjuk nog att avstå från att läsa Jonas Jonassons megasuccé till debut ”Hundraåringen som klev ut genom fönster och försvann”, delvis också för att jag ogillade hans Sommarprogram 2011. 

Och förbluffad blir jag av inledningsmeningen till hans nya, prematurt utlandskontrakterade bok ”Hämnden är ljuv AB”: ”Han hade inte en aning om vem Adolf var och han hade aldrig hört talas om Österrike-Ungern.” Den okunskapen hade jag aldrig ens anat hos en samtida massajisk medicinman. Men vad vet väl jag om massajer? Blott intet. Fast Jonas Jonasson verkar ha koll. Liksom på en viss mängd europeisk-afrikansk konsthistoria.

Bahutomusiker 1942 av Irma Stern (1894-1966); olja på kanvas.
Foto: Bridgeman Images/TT NYHETSBYRÅN

Nu har jag gladeligen tillgodogjort mig en hel del kunskap – och jonassonska fantasier – om den tyskjudisk-sydafrikanska konstnären Irma Stern (1894–1966). Hennes expressionistiska konst spelar stor roll och förklarar Hitler-referensen i denna rövarhistoria, där huvudpersonerna må vara pappdockiga och stilistiken repetitiv. Men den blixtschackslika handlingen blir allt som krävs för ”bra läsning” snarare än ”stor litteratur”.

Intrigen är rafflande, stor är filmiskheten. Medicinmannen Ole Mbatian får plötsligt en ”son” i form av svenske Kevin, född av en prostituerad kvinna som dumpat honom hos den giriga konstskojaren, halvnassen och horkunden Victor. Denne har i sin tur slängt av Kevin i kenyanska Masai Mara, där Ole räddar honom från lejonen och fostrar ynglingen som ett gudagivet ättelägg.

Därifrån körs pallen i botten i en sitcom-liknande stil.

Men som nästan fullärd massajkrigare rymmer Kevin för att undgå omskärelse. Till Sverige och Bollmora, där han i sin uppväxts etta hittar elake Victors unga, grundlurade och utblottade exfru Jenny som han snart förälskar sig i. Hur att tjäna pengar, hur att hämnas? Jo, mitt emot Arbetsförmedlingen i Stockholm ser paret skylten till den nybildade firman Hämnden är ljuv AB. Den drivs av en kreativ lurifax och Lidingökille vid namn Hugo Hamlin.

Därifrån körs pallen i botten i en sitcom-liknande stil. Inte så att man skrattar åt dialogerna, men vändningarna i den stockholmska miljön är skojigt skruvade. Som när vår faktiskt rörande – samt i dessa postkolonialt präglade tider djärvt tecknade – afrikanska medicinman också han dimper ner i den stockholmska vintern iklädd full massajmundering.

Ibland blir det hela lite för detaljerat tosigt, men nog vänder i alla fall jag blad. Och jag tror inte att Jonassons genomgående apologi för den fria konsten är tillagd för att ursäkta hans ”appropriering” av massajer, medicinmän, månggiftesproblem och svart hud. Den känns helt ärlig. Dessutom är jag nöjd med att ha fått stifta bekantskap med Irma Sterns konst och för den delen liv. Hoppas att Jonas Jonasson nu toppar med att ge oss en wikiartikel om henne på svenska.



ROMAN

JONAS JONASSON

Hämnden är ljuv AB

Piratförlaget, 418 s.



Nina Lekander är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=76618&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.