Jens Lapidus blottar samhällets största svek

Jens Lapidus slutade som advokat i våras för att helt koncentrera sig på författarskapet.
Foto: MARTIN STENMARK / WAHLSTRÖM OCH WIDSTRAND

I Jens Lapidus "Top dogg" är cashen snabba och det mesta som vanligt. Dan Hallemar hittar bokens smärtpunkter i huvudpersonernas tillbakablickar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Alla kör bil i Jens Lapidus Stockholm. Men staden de åker i är tunnelbanestaden. Den som byggdes som tydliga grannskap vid stationerna – bostäder, skolor, bibliotek, kyrka och butiker – och nu präglas av sina skillnader. På gott och ont. Lapidus har skildrat de här avståndens Stockholm genom rörelsen från periferi mot centrum. Man skulle kunna mäta upp den staden med siffrorna på bilarnas trippmätare.

När kriminalromanen växte fram under 1800-talet var det ur viljan att förstå den snabbt växande staden. En stad som tycktes obegriplig. I kriminal- och sensationsromanerna kartlade detektiver individer ut ur den ansiktslösa massan. Här kontrasterades farliga, kusliga platser med de nya paradgatornas borgerlighet. Här träder Stockholm fram, skriver Alexandra Borg i boken ”Brottsplats Stockholm, ”som en kluven värld”.


LÄS MER – Dan Hallemar: På natten tillhör stadens tomrum de unga 


Kriminalförfattare blev kartritarna som gjorde denna stad begriplig. De sålde stora upplagor. Men de levde också av den rädsla som staden gav upphov till. Walter Benjamin konstaterar 1930 att detektivromanen är ”den enda adekvata litteraturform som beskriver bourgeoisiens skräck inför det urbana”. 

Men när Lapidus i "Top dogg" än en gång skriver fram skräckens mörka Stockholm blir det en karta med alltför givna symboler. Det som brann under sidorna i de första böckerna, blixtrade som migrän bakom bokstäverna, är nu mest markörer och färdiga bilder. Alla vet ju redan. Ingenting förändras. Men det finns en annan terräng också.

Angry birds

I en passage i "Top dogg" minns Nikola, som försöker arbeta sig ut ur gängkriminaliteten, platsen där han växte upp. Den var dömd från början, konstaterar han, deras röster ansågs ”ha för mycket brytning, vara för högljudda och störiga, utan att någon ens lyssnade på innehållet i det de faktiskt sa”. De var som ”fågeljäveln i Angry birds: man släppte i väg den i slangbellan och alla visste att den skulle krascha längre bort, aldrig nå till himlen”.

Det händer något i Lapidus bok när han närmar sig de här barnen och deras platser. Det är i minnesbilderna ”pre-kåken, pre-all-jävla-skit” som Stockholmsskildraren Lapidus excellerar.


LÄS MER – Linda Skugge: Lapidus "Vip-rummet" är ett nattsvart party i moll


Som minnet när Teddy ligger i en cell, häktad, felaktigt misstänkt för mord: ”Teddy mindes alla gånger han legat i en sådan här cell och tänkt på samma sak som han tänkte på nu: sin pappa. Den mjuka barnhörnan på bibblan med kuddar och soffor, uppkrupen i hans knä. 'Bröderna Lejonhjärta'-boken i hans händer, som fanns där i serbisk översättning”.

Mellan Riche och Södertälje

Eller när Nikola minns när han följde med sin morbror Teddy till badhuset Sydpoolen för första gången. Han har undvikit att lära sig simma i skolan, han var ”rädd för ytan som höll på att hamna över honom”. Morbrodern tog tag i honom, ”kom häng på min rygg en stund”, de gick dit sex helger i rad och Nikola lärde sig långsamt simma, ”bit för bit släppte morbror taget”. 

Här upptäcker kartritaren staden – igen. Inte genom trippmätar-avståndet mellan de glänsande golvtiljorna på advokatkontoret i city och radhuset med vitrinskåpet i Kista, inte heller mellan krogen Riche på Birger Jarlsgatan och Steakhousegrillen i Lunagallerian i Södertälje, utan på skolgårdarna, simhallarna och biblioteken. I den gemensamma staden där allting börjar. Den som sedan sviker. Det som – om något – är obegripligt. 



DECKARE

Jens Lapidus

Top dogg

Wahlström och Widstrand, 480 s.


Dan Hallemar medarbetare på Expressens kultursida och förläggare på Arkitektur förlag. Tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell gör han podden "Staden".