Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ibland låter han som ett TED-talk

Ted Chiang.
Foto: Albert L. Ortega / Getty Images North America
Maria Edström.
Foto: OLLE SPORRONG
FRÅN UTSIDAN. Sf-litteraturen har under en lång tid gett människan perspektiv
Foto: POLARIS/IBL
KARG OCH KALL. Fantasierna om planeten Mars har varit betydande inslag i 1900-talets sf-litteratur.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Den amerikanska författaren Ted Chiang skriver bildad och prydlig science fiction.

Maria Edström följer gärna med på de vetenskapliga resorna – men längtar samtidigt efter en sjavig mutant på en intergalaktisk rymdstation.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. När ljudet från Mars, inspelat av rymdsonden, las ut på nätet – en kusligt susande vind – låg mitt öra klistrat mot mobilen. Min kärlek till naturvetenskapen och framför allt astronomin är amatörens och den fåkunnigas lätt löjliga besatthet. Som pensionär kommer jag bergis att gå en kurs i astronomi och borsta upp min gamla misslyckade sf-roman. 

Science fiction betyder ”vetenskaps-fiktion” och röster har höjts för att i stället uttyda sf som ”spekulativ fiktion” - men där är jag ortodoxt emot. Att öppna upp mot allsköns vättar, spöken och oknytt, att låta fantasy ta än mer plats riskerar att helt banalisera genren. Sf är ett barn av moderniteten, av kunskaps och förnuftstro. Dock ett förrädiskt barn som underminerar, problematiserar och leker med hela upplysningstanken.

Naturligtvis kastar jag mig över den amerikanske sf-författaren Ted Chiang noveller som nu översatts till svenska av kännaren John Henri Holmberg. 17 noveller i de två samlingarna ”Utandning” och ”Berättelsen om ditt liv” tar ett brett grepp. Chiang är datavetare och rör sig självsäkert i matematikens, naturvetenskapen och filosofins värld. Chiang använder inte sf likt flera nutida skönlitterära författare blott som ett slags scen-rekvisita. Nej, hans noveller är sf helt i egen rätt.

All information, allt tänkande, skrivande bildar hos dessa milda varelser en härva utan början eller slut.

Några noveller är mer klassisk sf: Universum som en enda stor utandning som går mot sitt slut. Hur spanandet efter liv i yttre rymden begrundas av en art papegojor som undrar varför mänskligheten aldrig försökt tala med dem. Eller som i den vackra titelnovellen ”Berättelser om ditt liv” där rymdforskare etablerat kontakt med varelser från yttre rymden, heptapoder med sju armar, sju ögon och svävande gång. Dessa utomjordingar har som uppgift är att ”betrakta” och deras sätt att kommunicera är helt icke-linjärt. All information, allt tänkande, skrivande bildar hos dessa milda varelser en härva utan början eller slut. 

Andra noveller är mer teoretiska. Det handlar om matematiska dilemman eller en extrem förmåga att se avancerade mönster i börskurser, datorprogram, varhelst de dyker upp. Små avatarer tar plats i verkligheten och parallella tidsaxlar kan suggereras fram. Möjligen har Chiang också en lite olycksalig svaghet för omständliga, lite TED-talksaktiga etiska och moraliska resonemang kring människa och maskin. 

Kanske paradoxalt skulle amerikanen Chiang passa rätt bra i den östeuropeiskt/ryska sf-traditionen. I det forna Sovjet hade sf hög status, frågor om teknik och vetenskap rimmade väl med samhällets bild av sig själv, var inte alls som i väst en sub- eller underhållnings-genre. I sf-samlingen ”Fantastika” från 1967 fastslås att sf kan förutsäga ”nya sociala företeelser, tekniska uppfinningar och filosofiska världsåskådningar”. 

Chiang kunde inte sagt det bättre själv. Hans strävan att möblera ett bildat, akademiskt finrum med sf, fjärmar honom hursomhelst från den typiskt amerikanska sf-traditionen. Den som föddes i 20-tals-depressionens ”pulp”-mylla och som konsekvent ogillat alla försök att göra sf ”mainstream”. Där en ny sf-generation, som utmanat de nördiga, vita männens monopol, låtit nya teman om ras, kön och klass ta plats. Ofta i typisk underground-stil. Att föreställa sig en helt annan värld är inte så svårt för en svart människa i USA, som den amerikanska kontroversiella sf-ikonen Samuel R Delany träffande uttryckt det. Men detta slags sub-punkiga intersektionalitet är inget för Chiang. Givet hans intresse för olika slags system och strukturer är det slående hur märkligt ointresserad han är av de politiska. 

Bäst är Chiang när han blickar tillbaka och blandar tidsepokernas ingredienser. Avancerade robotar tillverkas till den nya industrin i ett viktoriansk England. Eller som i novellen ”Daceys patenterande automatiska nanny” där uppfinnaren Daceys egen son till slut föredrar automaten framför den levande diton. I novellen ”Omphalos”, min favorit, lever och verkar en amerikansk kvinnlig forskare i förra seklets början. Men så är hon i en stad som heter Chicagou och ska till Arisona, i en värld med flygmaskiner och ”elektriska brevogram”. Men också, som vi sakta och häpet ska förstå, med en helt annorlunda evolutionshistoria.

Ändå, trots flera lysande enskildheter, ger Chiangs noveller en märklig bismak. De har nåt syntetiskt över sig, även om sf ska vara konstruktion av nytt och otänkt. 

Det är nåt med stämningen. Det är den här avgörande och sorgsna känslan av förlust som saknas. I all förvandling och förändring förlorar vi någonting och detta liksom melankoliska faktum måste få genomsyra genren. Ökad kunskap har alltmer detroniserat människan och hennes plats på jorden, i solsystemet, i universum. Kanske handlar sf djupast sett om hur vi om och om igen förlorar den bild av oss själva och vår betydelse vi trodde oss ha.

Efter 17 noveller av Ted Chiang är jag såväl imponerad som övermätt av hans ambition. Börjar lite rastlöst längta efter att ta ett glas plasma med nån sjavig mutant som sitter och deppar på en bortglömd intergalaktiskt rymdstation. 


NOVELLER

TED CHIANG

Berättelser om ditt liv

Översättning John-Henri Holmberg

Fri tanke, 335 s


”Utandning”

Översättning John-Henri Holmberg

Fri tanke 359 s


Maria Edström är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=83138&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.