I hennes värld finns inga konsekvenser

RECENSION. Sextonåriga Lin Daiyu, döpt efter en romankaraktär ur den kinesiska klassikern ”Drömmar om röda gemak”, hittar en dag sin mammas dagbok från 1980-talets slut – en upptäckt som förvånar henne. ”Ma är så dramatisk. Jag förväntade mig att hon skulle ha utplånat allt.” Så börjar Lin Engdahls debut ”En piska, en påk, en yxa”, en roman om identitetssökande i Trelleborg och Peking, på demonstrationer och klubbspelningar.

Lin Daiyus tankar upptas av bästa vännen Elin. Hon byter gymnasielinje för att komma närmare henne, hon låter Elin klippa och sminka henne, sätta paljetter under ögonen. Moderns dagboksinlägg handlar i sin tur nästan uteslutande om den äldre och beundrade systern Yunyun. Både mor och dotter finner sin väg genom livet i relation till den andra, en som är modigare, mer självsäker, kanske farligare.

Det är fylla och Lucky Strikes och kolla ”Freaks & geeks” på video, roligt och gravallvarligt på samma gång.

Engdahl har ett språk som ofta är både poetiskt och välfunnet, särskilt i dagboksinläggen: ”Genom huden kände jag hennes blod pulsera på samma sätt som jag alltid kände rälsen rusa under mig när jag åkte tåg.” Berättelserna om Daiyus och Elins gymnasietid är också träffsäkra, det är fylla och Lucky Strikes och kolla ”Freaks & geeks” på video, roligt och gravallvarligt på samma gång.

Vad jag saknar är väl en tydligare båge – ingenting ställs riktigt på sin spets mellan Daiyu och Elin, ingenting får konsekvenser. Inte deras ganska grova spratt mot gympaläraren eller den gemensamma fienden K, inte det faktum att Daiyu läser även Elins dagbok i smyg. Skildringen av Daiyus relation till modern är mer laddad, men även där känns den förändring som trots allt har ägt rum vid berättelsens slut bara antydd. I många av romanens korta avsnitt önskar jag att Engdahl dröjde kvar längre, utforskade sina gestalters symbiotiska dynamik djupare.

Men ”En piska, en påk, en yxa” är ändå en lovande debut, välskriven och intressant, med en fråga som ringer i mig sedan jag stängt boken: om avståndet till en annan människa ökar eller minskar i takt med vad man får reda på om den. 

Hanna Johansson är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 

Har kulturtanterna vunnit?

Numera dominerar de kvinnliga författarna litteratursverige. Har något gått förlorat?

Åsa Beckman och Daniel Sjölin debatterar feminiseringen av författaren.