Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hennes barndom i Knutby var ingen lek

Linnéa Kuling med sin mamma och sina bröder.
Foto: PRIVAT / STORYTEL
”Knutbyflickan”.
”Knutby inifrån”.
Joel Halldorf.
Foto: OLLE SPORRONG

Peter Gembäck var pastor i Knutby-församlingen där Linnéa Kuling växte upp. 

Joel Halldorf får såväl teologiska som mänskliga insikter av deras böcker.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Idéer kan vara både farliga och fantastiska. I boken ”Saint Paul” fascineras filosofen Alain Badiou av den tidiga kyrkans förmåga att bygga gemenskaper som utmanar samhällets normer och förändrar världen. Här finner han en modell som han menar att vänstern bör lära av. 

För kristendomen har lanserat en rad normbrytande idéer som fått enormt genomslag. Under antiken i form av en radikal jämlikhetstanke: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.” Och på 1800-talet utmanade baptister monarkin genom att praktisera demokrati medan Frälsningsarmén vände sig mot patriarkala strukturer genom att låta kvinnor predika. 

Det var konventionsbrott som hånades av sin tids etablissemang. De stämplades som fanatiker men gjorde världen bättre. 

Men fanatism kan också leda till katastrof, det är Knutby ett exempel på. Efter att flera i ledarskapet dömts för misshandel och sexuellt utnyttjande kommer nu en rad berättelser om livet i sekten. I ”Knutby inifrån” berättar en av de ansvariga, pastor Peter Gembäck, med hjälp av journalisten Annika Sohlander, medan Linnéa Kuling skildrar sin uppväxt i församlingen i ”Knutbyflickan”. 

Den inre kärnan när det begav sig. Peter Gembäck tillsammans med pastorskollegerna Åsa Waldau och Urban Fält.
Foto: THOMAS ENGSTRÖM

Gembäck har berättat sin historia tidigare, och mycket i boken är redan känt. Men nu ställs det samman och många detaljer tillkommer. Som kyrkohistoriker uppskattar jag särskilt uppgifterna om vilka böcker och predikanter de tagit intryck av. Här blir det tydligt att trosrörelsen, med Livets ord som mest kända företrädare i Sverige, länge var en viktig inspirationskälla – tills även de ansågs för världsliga. 

Gembäck tar en risk genom att berätta. Den som skriver en bok riktar ljuset mot sig själv och det innebär inte bara uppmärksamhet utan också granskning. Berättelse väcker en del frågor. Varför städade han badrummet efter Heléne Fossmos död, så att en brottsplatsundersökning blev omöjlig? Varför fick barnflickan flytta in till Helge igen, trots att Gembäck nyss konfronterat honom om hans otrohet. Och upprepade gånger låter han oss veta att han var kritisk till Åsa Waldau – men varför förblev han ändå en av hennes främsta försvarare? 

Hennes förmåga att hålla fast vid komplexiteten i det som är hennes uppväxt är beundransvärd.

Gembäck är både offer och förövare i denna historia – det vet han och han vill ta ansvar för vad han gjort. Men han berättar för att förstå sig själv, och det finns alltid en risk att den som skriver med detta motiv låter urskuldande i andras öron. 

Linnéa Kuling berättar ur ett barns perspektiv, vilket är en sida som inte hörts lika ofta. Det intressanta i hennes bok är inte nya fakta, utan bilderna av människor och stämningar. Vi har levt med Waldau och Fossmo på löpsedlarna i nästan tjugo år, men hur framstod de för ett barn mitt i församlingen? Om detta skriver Kuling nära och innerligt, präglat av barnets öppna blick. 

Hennes förmåga att hålla fast vid komplexiteten i det som är hennes uppväxt är beundransvärd. Det hade varit enklare att måla enbart i svart, men så entydig är sällan sanningen. I slutändan är dock de andliga övergreppen på barnen det mest smärtsamma i hela denna historia. Kuling berättar hur hon gömmer sig under täcket för demoner och hur mobbingen i församlingen får återverkningar bland barnen. Som tonåring får hon veta att äktenskap inte är aktuellt eftersom Jesus snart kommer tillbaka. 

Linnéa Kuling.
Foto: Rodrigo Soto / Storytel

Katastrofen i Knutby kan analyseras ur olika perspektiv. Församlingen är onekligen i händerna på ett ledarskap med grava personliga problem. Det liknar psykisk misshandel inom ett äktenskap. 

Men i Knutby motiveras manipulationen teologiskt. I båda böcker framträder en församling fixerad vid möjligheten att ”få tag på” en ny och högre kunskap. Andliga insikter som omintetgör konventioner och normer – det man tidigare uppfattat som förnuftigt och normalt. 

Den viktigaste idén är den att Åsa Waldau är Kristi brud. Sedan följer, som en röd tråd, en rad sexuella relationer som beskrivs som andliga. Fossmo använder sex som ett redskap i andliga strider och Waldau omges av ett harem som agerar som Jesus ställföreträdare. Äktenskap upplöses och minderåriga utnyttjas med hänvisning till att detta inte är vanligt sex, utan andligt och därmed gudomligt sanktionerat. 

Normbrytande, minst sagt. Samma logik använder Fossmo för att övertyga barnflickan att mörda: Det är inget brott, hävdar han, utan Guds vilja. 

Samtidigt är det okonventionella församlingens styrka. Kuling skildrar detta sammansatta förhållande väl. Hon möter en gemenskap där många tar sig an henne. I Knutby går hon från att vara ett barn med särskilda behov, till en flicka som leker som andra ungar. 

Här gäller varken förnuft eller konvention.

Men det blir gränslöst. Ett nyfött barn skickas runt bland församlingsmedlemmarna som bär och vaggar. Det visar att kärleken inom gemenskapen inte bara gäller de egna utan allas barn. Men när bebisen börjar gråta lämnas det inte tillbaka till föräldrarna förrän det slutar. ”Familjeband verkar vara något fult. Spädbarn ska lära sig att kunna vara ifrån sina föräldrar”, konstaterar Kuling. Gemenskapen inom sekten ska trumfa naturliga familjeband. 

Knutby kopplar loss från andra kunskapskällor än sina egna uppenbarelser och andliga insikter. Här gäller varken förnuft eller konvention. Det öppnar dammluckorna för kränkningar, övergrepp och till sist mord ”i Guds namn”. Om någon invänder får de höra att deras stolthet utestänger dem från uppenbarelserna. ”Är det fel på dig eller på Gud?”, frågar Gembäck tvekande medlemmar. 

Man skulle önska att det fanns en metod som skyddade från all form av sekterism, men jag tror inte på någon mirakelmedicin. Kaos är granne med Gud, och det som avviker från normen är ibland ett progressivt genombrott, andra gånger sekteristisk galenskap. 

Försöken att skapa en värld där tragedin inte är möjlig slutar ofta i ännu större tragedier. Men det betyder inte att vi inte kan göra något. Teologisk bildning ger viss immunitet. Dessutom behövs öppenhet, en mångfald av perspektiv – och inte minst en stor portion bondförnuft. Bara så kan man skilja mellan farlig och fantastisk fanatism. 



SAKPROSA

PETER GEMBÄCK OCH ANNIKA SOHLANDER

Knutby inifrån. Så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt

Ekerlids, 399 sidor


LINNÉA KULING

Knutbyflickan. Livets i sektens innersta krets

Storytel Original, 10 h och 4 min.



Joel Halldorf är författare, teolog och medarbetare på Expressens kultursida.





Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=75743&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.