Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hemligheter bakom moln

August Strindberg. ”Staden”, olja på duk.Foto: Wikimedia commons/Nationalmuseum
Fra Angelico. Landskap med vitt slott på berg, från Nedtagning av Kristus från korset, 1435, Museo San Marco FlorenceFoto: Gianni Dagli Orti/REX / Copyright (c) 1970 Shutterstock. No use without p
Peter Cornell.Foto: Ylwa Yngvesson

Elisabet Haglund har samlat molnkonst i en behändig volym.

Peter Cornell går en himmelsk konstrunda.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. På eftermiddagarna den här sommaren ser jag märkvärdiga molnformationer torna upp sig. De har förstås en meteorologisk förklaring. Men vad är det för verklighet jag ser? Är det som Oscar Wilde skriver: ”Folk ser de underbara dimmolnen som sänker sig över gatorna, inte för att de finns där utan därför att poeter och målare lärt dem att se deras gåtfulla skönhet. De fanns inte förrän konsten uppfunnit dem”. 

I den behändiga volymen ”Moln i konsten” berättar konstvetaren Elisabet Haglund hur hon som barn under en flygtur förundrades över de luddiga molntussarna och att hon så småningom som konststuderande i Frankrike 1969 bestämde sig för att skriva om molnen i konsten. Det skulle dröja 50 år – var det i konsten som molnens väsen uppenbarades?

När Elisabet Haglund betraktar konstens himlafenomen håller hon klokt nog sin prosa på jorden.

Hon tar med oss på promenad genom konsthistorien: Giotto, Fra Angelico, Mantegna, Leonardo, Correggio, El Greco, Turner och Strindberg ända fram till i dag. I det äldre måleriet ackompanjeras de bibliska händelserna av molnformationer som obekymrat blandar varseblivning och symbolik. När Elisabet Haglund betraktar konstens himlafenomen håller hon klokt nog sin prosa på jorden, i ett vardagligt och personligt tonfall som bottnar i en djup kunskap och erfarenhet. 

Bildmaterialet är utmärkt – ofta i form av häpnadsväckande detaljer som får mig att se verken på nytt. Efter flera år i Spanien är Elisabet Haglund förtrogen med en katolsk tradition och dess värld av alltid närvarande änglar och helgon. Molnen växlar skepnad: luftiga eller som veckad plåt, gudomliga eller meteorologiska, teologiska eller sensuella. Och som farkoster för änglarna kan hon likna dem vid skateboards eller rökstrimmorna från reaplan (som när Marcel Proust associerade änglarnas flykt hos Giotto med flygaresset Roland Garros).  

Meteorologin ger förvisso en sanning om molnen men i konsten blottas ett helt spektrum av himlafenomenens hemligheter. 

 

Sakprosa

ELISABET HAGLUND
Moln i konsten

Themis förlag

 

Peter Cornell är kritiker på Expressen Kultur.