Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hårdkokt och vackert om att ha ett autistiskt barn

Olaug Nilssen. Foto: Bent R. Synnevåg.
Foto: OLLE SPORRONG

Olaug Nilssens formulerar en kaosartad tillvaro.

Maria Edström sugs in i berättelsen och känner igen en del.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | ROMAN. Olaug skriver inköpslistor efter hur varorna är placerade i affären, packar dem i kassarna efter var de ska ställas i hemmet. Hon sover med ihopknipna ögonlock och knutna händer. Hon drömmer om att kunna köpa blommor, ställa dem i en vas på bordet, se ljuset falla in från fönstret utan att behöva tänka på att ringa Giftcentralen. Hon har pärmar fyllda med papper om vård och avlastning.

”Tung tids tale” heter boken på norska efter titeln på Halldis Moren Vesaas dikt som handlar om att ta på sig den andres börda. I boken talar en röst sprungen ur den tunga tillvaron i att vara mor till ett autistiskt barn. Hon minns inte längre för vilken gång i ordningen det svartnar för ögonen på jobbet - i gråt, raseri, svimning. ”Men jag minns att jag i en glimt såg mig själv utifrån och upptäckte att jag hade gamla gympaskor, byxor som var för små, strängt ansikte, hår som var grått.” 

Där suger hon in mig direkt, författaren Olaug Nilssen som så precist förmår formulera en upplöst tillvaro som jag, trots olikheter, så väl känner igen. Hennes ångest, oro och ett liv satt på undantag, där jag precis som hon förundrats över hur människor obekymrat köpt nya kläder, gått till frisören och skämtat om dagens on-dit. 

Noll impulskontroll

Daniel, ett nördigt och charmerande småbarn som sen liksom inte kom vidare, språket alltmer kaotiskt och inåtvänt, noll impulskontroll, hjälplös. Han slåss och bits och en ilande smärtpunkt är när Olaug blir rädd att hon faktiskt ska slå tillbaka. Själv led jag av en plågsam flyktfantasi, en period låg passet ständigt i handväskan.

Min dotter är nu vuxen och ”bättre”, medan ”Till Daniel” lämnar mor och son mitt i steget. Men allt är inte heller ett lidande, ibland ger de fanken i att folk tittar konstigt och kör i väg i bilen, musiken på full kräm. Bokens hårdkokta och stökigt vackra prosa är helt kongenial med deras svåra och vackra kärlek. 

Keep it real Olaug. Du finns i mina böner. 

Roman

Olaug Nilssen

Till Daniel

Översättning Joar Tiberg

Albert Bonniers förlag, 170 s.

Maria Edström är kritiker på Expressen Kultur.

Texten har uppdaterats. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!