Här är queerhet regel i stället för undantag

RECENSION. Trots att det bara är två år sedan Hanna-Linnea Rengfors debuterade har hon redan hunnit släppa tre böcker, varav två under samma år. Man skulle kunna säga att ”Tillsammans i mörker” tar vid där romanen ”Candy” slutade, eller i alla fall att de rör sig i ett gemensamt, Rengforskt universum. Men om ”Candy” fokuserade på en enda familj i en något mer klassisk romankomposition, består denna av ungefär 20 berättelser som rör sig över ungefär 20 år, över Sverige, från 00-talets Bålsta till ett coronapandemiskt Stockholm.

Titeln är hämtad från en Håkan Hellström-låt, och romanen verkar dela låtens romantiska domedags-sentiment. Det finns något lite kitschigt i detta, som matchas väl av omslagets till synes brinnande hjärta. En kitschighet som i sämre händer skulle stanna just där, på gränsen till det fåniga, banala. Men Rengfors balanserar hela tiden på rätt sida, kanske för att hennes blick på människor är så avslöjande, och hennes språk så exakt: i hennes värld ryms människor som både är offer och förövare. Gemensamt är berättelsen om kärlek.

För här ges den romantiska längtan fritt spelrum, men kontrasteras ofta av en mörk undersida av maktspel. I Rengfors berättelser återkommer ofta temat om kontroll versus förlust, om kärlekens pris. Men sedan det här ögat för detaljer! För vardagen! För människors snåriga liv!

 I ett av bokens vackraste stycken möter vi en man som går till sin gamla ungdomskärleks och självmordsplats för att sörja, samtidigt som en ny älskare gör sig påmind, skickar dickpicks i mobilen. Fylld av lust går han in på sin åldrande mors toalett för att tillfredsställa sig, bara för att upptäcka hur ett par bajsfyllda byxor snurrar i tvättmaskinen. Ett litet drama följer.

Men även för den mindre uppmärksamma är detta en helt igenom njutbar upplevelse.

Och så fortsätter det. En av Rengfors stora talanger, förutom den precisa, underbara känslan för dialog, är hennes förmåga att fånga en bred genomdragning av vår befolkning utan att det känns som ett egentligt statement, snarare får det alla författare som enbart skildrar vita medelklassliv att framstå som oerhört slappa. Här hittas i stället otrogna piloter jämte vårdbiträden, dialogen sker på flera språk, här är queerhet regel i stället för undantag, här dyker judiska högtider upp som självklarheter. I ”Tillsammans i mörker” skildras knarkande unga killar i småstäder med samma språklig omsorg som unga tjejer med ambitioner, unga tjejer som har sex med varandra i stenbrott, unga tjejer som spionerar på en Milf.

Dessutom kan Rengfors verkligen skriva om sex.

Till formen rör det sig väl snarast om en brett anlagd novellsamling, även om de alla binds ihop. Men Rengfors sätt att skriva, där saker antyds snarare än skrivs ut, kräver liksom i ”Candy” en uppmärksam läsare för att inte rusas förbi, och med det stora persongalleriet i ”Tillsammans i mörker” riskerar denna sammanlänkning att trasslas bort innan man nåt slutet.

Nu är inte att ställa krav på läsaren någon synd, tack och lov. Men även för den mindre uppmärksamma är detta en helt igenom njutbar upplevelse. Det finns en speciell känsla, ett driv i Rengfors skrivande man gärna vistas i.

Valerie Kyeyune Backström är kritiker och krönikör på Expressens kultursida.

Lägg ut: ”Putin inifrån”

PODCAST. Rysslandskorren Anna-Lena Laurén om vad som händer och kan hända i Ryssland. Karin Olsson och Magnus Alselind diskuterar Ulf Lundells SVT-kritik. Christian Holmén berättar om en historisk bevakning för de utsända i Ukraina