Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hon har en blick för människors fåfänga

”Konsekvenser”
Emma Holm.Foto: Jasmin Storch
Valerie Kyeyune Backström.Foto: OLLE SPORRONG

I ”Konsekvenser” visar Emma Holm att hon är en författare att räkna med.  

Valerie Kyeyune Backström tycker dock att novellsamlingen är en smula ojämn. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Emma Holm är tillbaka med sin andra bok, denna gång en novellsamling. 19 noveller utströsslade på dryga 140 sidor – de flesta berättelser är inte mer än några sidor. Med andra ord finns det ingenstans att gömma sig, inga utrymmen för transportsträckor som längd möjliggör. Och nog måste det kräva ett slags mod att välja den vägen. 

Det är en ganska spridd grupp människor vi får möta över några uppslag, även om de flesta berättelser kretsar kring möten eller kärleksrelationer, ofta i ett ögonblick som på något vis ska vara avgörande: en besvikelse, ett avsked, en drabbande insikt.

Holm har en blick för dessa små scener, är ibland träffsäkert exakt i detaljer som kan vara lika smärtsamma som komiska: tillkortakommanden, människors fåfänga och föreställningar. När man kan vila i det, vila i språket, är det en lika imponerande som njutbar läsning. 

Bäst blir de berättelser som lämnar saker öppna, som lyckas med novellens raison d'être: att genom att koncentrera sig på ett laddat ögonblick, eller bara en kort episod, lika mycket teckna ett större porträtt eller hinta åt djupare bottnar – som den ensamma mannens kontemplerade i inledande ”Död mans öl”, en vemodigt vacker skildring av en oväntad graviditets uppgång och fall i ”Slungad mellan träden” eller det elektriska porträttet av ett parförhållande i ”Dåligt beteende”.

Holm har en blick och en stil som är mer än lovande, men det är helt enkelt en lite ojämn samling.

Men kanske måste jag återvända till laddningen? ”Konsekvensers” problem, sett till helheten, är att den hade behövts mer av den varan, ögonblicken hade behövt utkristallisera sig, antingen som betydande eller mörkare eller bara mer – av något! Det är förmodligen ingen slump att den berättelse jag tycker fungerar bäst också är den längsta. ”I väntan på Elliot” hinner Holm både nagla fast en spänd bjudnings alla stela interaktioner lika mycket som en kärleksrelation, ett trauma och omgivningens svårighet att hantera detta. 

Novellerna tycks ibland helt enkelt vara för korta för att komma till sin egen rätt, för så korta noveller behövs en mer kondenserad tanke – det är som längden äter upp sig själv! Risken med ögonblicksscener är just det, att de aldrig blir mer än ögonblick, risken med att lämna för mycket öppet är att man som läsare bara känner sig frågande i stället för fundersam. 

Holm har en blick och en stil som är mer än lovande, men det är helt enkelt en lite ojämn samling, ett slags mellanverk innan nästa större projekt. Som hon med ”Konsekvenser” helt klart befäster är väntan värd, här finns stoff till storverk.

NOVELLER

EMMA HOLM

Konsekvenser

Modernista, 142 s. 

Valerie Kyeyune Backström är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 

Är tiden ute för sossen som landsfader? 

Varför går det så dåligt för Stefan Löfven? Torbjörn Nilsson och Jenny Lindahl analyserar Socialdemokraternas kris. Se det senaste avsnittet av Kultur-Expressen med Karin Olsson som programledare.