Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Glesbygden blev vinnare i år igen

Vinnarna av Augustpriset 2019: Patrik Svensson, Oskar Kroon och Marit Kapla.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Annina Rabe.Foto: Privat
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Annina Rabe kommenterar årets Augustpriser.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Aldrig i Augustprisets historia hade man väl kunnat förutse att det skönlitterära priset två år i rad skulle gå till 800-sidiga diktepos om glesbygd. Det kanske är dags att en gång för alla sluta tjata om att Augustprisen ”alltid” går till brett upplagda och konventionellt berättade romaner. 

Att årets skönlitterära pris gick till Expressenmedarbetaren Marit Kaplas Värmlandsepos ”Osebol” var ändå både väntat och oväntat. Boken hyllades unisont av kritiker när den kom ut. Den är en stor och tillgänglig läsupplevelse, som talar till en bred läsekrets. Samtidigt är den trots detta ett förhållandevis okonventionellt val: inte minst för att det är en bok som är svår att genrebestämma. Bäst kan det väl karaktäriseras som ett lyriskt journalistiskt verk. 

Svetlana Aleksijevitj

Kapla har gjort ett antal intervjuer med invånarna i sin värmländska födelseby Osebol, och återger deras röster på 800 sidor som skimrar av en sällsynt poetisk kvalitet. I denna kör växer en stor berättelse fram om generationer av människor i döende glesbygd. Metoden är använd tidigare av Svetlana Aleksejevitj, men Marit Kapla gör något alldeles eget. Roligt är det också att Norrlandsförlaget Teg Publishing, som på bara några år etablerat sig som ett av de mest egensinnigt kvalitativa, nu kammar hem ett Augustpris.

Men om jag nu ändå ska vara djävulens advokat kan man fråga sig om inte priset lika mycket borde gå till Marit Kaplas 40 intervjuobjekt. För hur mycket av boken är egentligen hennes eget verk? Jämfört med avancerade och komplexa romanbyggen som Steve Sem-Sandbergs ”W” eller fiktiva krumsprång som Nina Wähäs ”Testamente” är Osebol en rent journalistisk produkt, även om den bitvis är lysande litteratur.

Lagerlöf och Nobel

Lite samma fråga kan man ställa sig i kategorin för facklitteratur. Patrik Svenssons verkligt fina essä ”Ålevangeliet”, som väver samman fakta och mytologi om ålen med författarens egen historia, är inte heller den en oväntad vinnare. Men ställer man den mot det enorma arbete och den kulturhistoriska gärning som ligger bakom Anna-Karin Palms Selma Lagerlöf-biografi eller Ingrid Carlbergs bok om Alfred Nobel så är det tveksamt om ”rätt bok vann” i alla fall. 

Att Oscar Kroons ungdomsbok ”Vänta på vind” tog hem priset i barn- och ungdomskategorin var inte heller helt oväntat, även om många hade tippat Sara Stridsbergs och Sara Lundbergs ”Dyksommar”. ”Vänta på vind” är ett traditionellt romanbygge med gedigen hantverksskicklighet, som ömsint och detaljrikt berättar om hur man upplever föräldrars separation. ”Tänk om fler författare oavsett genre satte samma tilltro till fiktionens grundschema”, skrev Daniel Sjölin i sin recension i Expressen, och det tål ju att tänka på detta år, när ett icke-fiktivt men synnerligen skönlitterärt verk kammat hem priset i vuxenkategorin.

 

Annina Rabe är litteraturkritiker och medarbetare på Expressens kultursida.


LÄS MER – Jonas Gardell: Augustpriset borde göra upp med kvinnohatet


LÄS MER – Victor Malm: Här är böckerna som Augustjuryn missade

 

Är litteraturmannen utrotningshotad?

Ensamma, patetiska, kränkta, fattiga, bittra.

De unga författarna Elis Monteverde Burrau och Jack Hildén diskuterar frånvaron av unga författarmän i Sverige med Daniel Sjölin. Se det senaste avsnittet av veckomagasinet Kultur-Expressen.