Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Förintelsen är det svarta hål som förenar oss

Den schweiziska journalisten Sacha Batthyany är korrespondenti Washington D.C. för tysk media.Foto: MAURICE HAAS
Boken "Och vad har det med mig att göra?."

En mörk familjehistoria fick den schweiziska journalisten Sacha Batthyany att gräva upp hela det europeiska 1900-talet.

Jens Liljestrand läser ett högaktuellt reportage om skuld, arv och identitet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SAKPROSA

SACHA BATTHYANY

Och vad har det med mig att göra? Ett brott i mars 1945. Historien om min släkt

Översättning Jesper Festin

Weyler, 253 s.

I mars 1945 festade aristokratin tillsammans med SS-officerare i ett slott i Rechnitz, i österrikiska Burgenland nära den ungerska gränsen. Den dekadenta, desperata festen i skuggan av den framryckande Röda armén kulminerade efter midnatt med att de berusade gästerna mördade 180 judar och slängde ner dem i en massgrav som aldrig har blivit funnen.

Värd för festligheterna på slottet var Margit Batthyány-Thyssen, gammelfaster till journalisten Sacha Batthyany. När han i modern tid får höra talas om sin äldre, vördade släkting som den nazistiska "helvetesvärdinnan" påbörjas en lång, vindlande resa som blottar hela det europeiska 1900-talets tragedi.


Här är judinnan
som överlevt Auschwitz, utvandrar till Sydamerika och tvingas leva ett helt liv utan att veta vilket öde som drabbade hennes föräldrar. Här är en ungersk överklass vars privilegierade liv i en kvarglömd ficka av feodala sedvänjor får ett abrupt slut i massmord, ockupation och fördrivning. Här är greven som hamnar i Gulag och tvingas gräva upp asbest med bara händerna i 30 minusgrader. Och här är den unga småbarnspappan som utforskar den ärrvävnad som ligger dold under generationer av mödosamt förtigen släkthistoria.

Uppvuxen i Schweiz i en deklasserad invandrarfamilj bär Batthyany på ett dubbelt utanförskap: den ungerska antisemitismen är för honom lika avlägsen som den aristokratiska miljö hans far uppenbarligen fortfarande dras med fantomsmärtorna från. Och den nazistiska "tant Margit", död sedan länge, är bara ett diffust barndomsminne av en förnäm dam på Zürichs dyraste restauranter.


Vilken är egentligen
hans skuld till de handlingar som den strama tanten med krokodilskinnsväskan en gång gjorde sig skyldig till? Bokens titel, "Och vad har det med mig att göra?", fångar den molande känsla av moraliskt ansvar som bultar genom boken och också driver huvudpersonen att tillbringa många timmar på terapeutens sofflock.

Det är en sårig, ibland drabbande men ibland också lite väl självupptagen bok, som spretar i väg långt bort från de vidriga händelserna i Rechnitz. Jag kommer på mig själv med att undra om inte Batthyany hellre borde ha lagt sin tid på att granska Viktor Orbáns allt mer förfärande auktoritära välde i Ungern, eller på flyktingkatastrofen i Medelhavet.


Förklaringen är givetvis
att allt detta hänger samman. Förintelsen är det mänskliga svarta hål som förenar oss som européer, det trauma som fortsätter definiera oss som offer och gärningsmän, i de flesta fall bådadera. "Och vad har det med mig att göra?" ställer samma fråga till läsaren. Hur mycket av din identitet är ett arv från din farfarsfar, din mormorsmor, från grymheter som utfördes eller förhindrades, från modiga ord som sades – eller förtegs och blev till en knytnäve i fickan?

I dessa dagar hör man ofta fraser i stil med "När dina barnbarn i framtiden frågar dig vad du gjorde ... " och så vidare. Sacha Batthyany, själv ett barnbarn till 1945, visar med sin bok att det är sant. De kommer att fråga. Och du kommer behöva svara.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef i Expressen.