Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fasansfulla vittnesmål från upproret i gettot

Hanna Krall.Foto: Ersatz förlag
Annina Rabe.Foto: JENNIE SMITH/PRESSBILD

Annina Rabe läser den polska journalisten Hanna Kralls till svenska nyöversatta intervju med den siste upprorsledaren i Warszawas judiska getto.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | PROSA. Var går gränsen mellan minne och historia? Och hur närmar man sig en minnenas smärtpunkt, den när de blir för outhärdliga för att återberättas? 

Någonstans i den polska journalisten och författaren Hanna Kralls 126 sidor långa intervju med hjärtkirurgen och aktivisten Marek Edelman tappar intervjuobjektet tråden. Han tillägger: "Men sanningen att säga är jag inte säker på att det överhuvudtaget finns en tråd."

"Det är inte så bra?" undrar Krall. "Varför inte? Det är ju inte historia vi skriver. Vi skriver om att minnas", svarar Edelman.

Nej, tråden är inte alldeles spikrak i det vindlande samtalet mellan Edelman och Krall. Det glider mellan olika tidsplan och händelser på ett sätt som inte alltid är helt lätt för läsaren att följa. Inte heller är distinktionen mellan minne och historia självklar. För detta unika dokument må bestå av personliga minnen men det är ändå i högsta grad ett oerhört viktigt stycke historia. 

Ledaren Marek Edelman

Marek Edelman (född 1919 och död 2009) var den siste ledaren för upproret i Warszawas judiska getto 1943, men motståndet slogs ned av nazisterna. Han lyckades dock fly, och deltog året efter i Warszawaupproret, som hade som mål befria staden från den tyska ockupationsmakten. Upproret var allt annat än en framgång, utan ledde till att staden Warszawa till stora delar utplånades och hundratusentals människor dog. Men för Polens nationella stolthet har händelsen mycket stor betydelse. 

Efter kriget fortsatte Edelman sitt yrke som kardiolog, och när Hanna Krall har sitt samtal med honom har det gått flera årtionden sedan kriget. Den första versionen av "Hinna före Herren Gud" kom ut redan 1982, och denna omarbetade utgåva kom 1997. Nu finns den för första gången i svensk översättning, signerad Lennart Ilke.

Hanna Kralls litterära metod har ofta jämförts med Svetlana Aleksijevitj och Ryszard Kapuscinskis; det hon åstadkommer är ett slags hybrid mellan journalistisk och skönlitterär prosa. Edelmans vittnesmål är allt annat än sentimentala, han återberättar de mest fasansfulla scener på ett närmast pragmatiskt sätt. Ändå finns förstås där under allt ett blödande, bultande hjärta. 

Värv som hjärtläkare

Att nästan lika stora delar av Edelmans berättelse handlar om hans värv som hjärtläkare som om händelserna under kriget blir en effektfull påminnelse om den egentliga smärtpunkten. 

Det är inte alltid lätt att följa Edelmanns vittnesmål, de olika tidsplanen och vissa formmässiga detaljer gör det stundtals svårt att veta vem det egentligen är som talar och vem som avses. Men, återigen, för att citera Edelman själv, i dessa ofta fullkomligt fasansfulla vittnesmål finns kanske ingen självklar tråd. Bara ett hjärta, som envist bultar vidare så länge det kan.

 

Annina Rabe är litteraturkritiker och medarbetare på Expressens kultursida. Läs fler artiklar av henne här

 

SAKPROSA

Hanna Krall

Hinna före Herren Gud

Översättning Lennart Ilke

Ersatz, 126 s.

 

FOTNOT. Artikeln har rättats och uppdaterats i uppgifterna kring upproret i Warszawas judiska getto och Warszawa-upproret.