Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ett blodprov välter hela hennes värld över ända

Jessica Haas Forsling.
Foto: Kajsa Göransson / Norstedts
Natalie Lantz.
Foto: OLLE SPORRONG

Jessica Haas Forslings mormor överlevde Förintelsen men dog i cancer. När också barnbarnet visar sig bära på anlaget skakar hennes dittills sekulära värld. 

Natalie Lantz berörs av en imponerande säker debutants resa in i en judisk gemenskap.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. När Jessica Haas Forsling är liten följer hon med sin mamma till källaren för att hämta julpyntet. Plötsligt lösgör sig en bild ur källarens virrvarr och landar vid deras fötter. Det är en röntgenbild av mormoderns bröstcancertumör, den som tog hennes liv. Scenen med en dotter vid sin mors dödsbädd kommer att upprepa sig; den här gången är det Jessica som vakar vid sin cancersjuka mamma. Vilken bok läser man i dödens väntrum? Jessica väljer en av sin mormors böcker, ”Främmande fågel” av Jascha Golowanjuk. Från det att hon öppnar boken ska osannolika upptäckter sammanfalla och blixtbelysa ett judiskt arv som kräver av henne att bli berättaren, den judiska länken. 

”Främmande fåglar”.

Ett blodprov knyter Jessica till sitt judiska arv med surrealistisk brutalitet; precis som sin cancerdöda mormor och mor bär hon på BRCA2-mutationen som är överrepresenterad bland askenasiska judar. Jessica uppmanas att operera bort brösten och äggstockarna. Hon ska precis föda sin andra dotter. I glasklart beskriven skörhet inser hon att det enda som förenar henne med sin judiska släktgren är en dödlig mutation – inget språk, inget land, ingen kultur. 

Hon transporteras till sina okända släktingar i en östeuropeisk shtetl, filtrerad genom historieböckernas sorgliga beskrivningar av judar hukande under tyngden av pogromer och antisemitiska lagar. Bittert gråtande på en hög av mjölsäckar i leran försöker hon anklaga dessa främlingar för att hon tvingas till operationsbordet. I mardrömmen dyker mormodern upp, hon som flydde undan nazisterna men ändå dog på grund av sitt judiska arv(sanlag). Tankarna vansinnessnurrar till släktingars livsöden (”dödsöden”) i Theresienstadt medan den nu nyfödda dottern vyssjas till sömns.

När morfindimmorna skingras efter operationen bestämmer hon sig för att det judiska arvet måste vara mer än cancermutationer och Förintelsen. Det är den judiska livskraften som ska föras vidare, nog av ”judar som ska mördas.” Hon googlar för att lära sig hur man firar shabbat. Genom släktforskning kolorerar hon sina släktingars svartvita fotografier. Ingjuter röst, blod och kroppsvärme. 

Det är en kulturgärning.

Hon skriver en kandidat i litteraturvetenskap om Jascha Golowanjuks bortglömda författarskap. Hennes efterforskningar öppnar en dörr till mormoderns liv som en evigt främmande fågel i våningen på Gärdet, några kvarter ifrån Golowanjuk. På sin tid var Golowanjuk en av Sveriges mest lästa författare, med sina kryddstarka berättelser från sin uppväxt i Odessa och Samarkand. Trots att han under 1940-talets krigsår skildrar ämnen som flykt, antisemitism och homofobi, placeras han i ett exotifierande underhållningsfack. Recensenterna hyllar när Golowanjuk med sagolikt skimmer ”på österlänningens sätt” berättar om Samarkands vindlande basarer. Haas Forsling skriver fram Golowanjuk ur glömskan och stereotypiseringen. Hennes efterforskningar ger honom en plats i den svenska litteraturhistorien. Det är en kulturgärning.

Haas Forsling har en förmåga att skissa korta scener förtätade av gåtfull innebörd som binder ihop de många livsödena symboliskt. Som upptäckten av ett bortslitet kaninhuvud på det frusna gräset eller döttrars hemliga undersökningar av mödrars smyckeskrin. I vissa stycken om Golowanjuk och samtida uttryck för antisemitism, blir däremot litteraturvetaren och journalisten Jessica Haas Forslings pedagogiska röst ibland alltför tydlig. Den här starka debuten behöver inte legitimera sig med några andra grepp än sin uppfinningsrika, flödande berättarstil och jag ser fram emot att läsa mer av den självklara författaren Haas Forsling.


SAKPROSA

JESSICA HAAS FORSLING

Främmande fåglar. Jascha, mormor och jag

Norstedts, 245 s.


Natalie Lantz, är doktor i Hebreiska bibelns exegetik, översättare och medarbetare på Expressens kultursida.