Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En bildande diktsamling

Erik Bergqvist. Foto: Fredrik Hjerling
"Skuggas vikt".

Nina Lekander läser Erik Bergqvists lyrik om sprit, sår och Tomteskur.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. ”Skuggas vikt”? En skum titel som förvisso kan skugga och skymma den vikt eller tyngd som växer fram under läsningen av Erik Bergqvists nya diktsamling. Vid sidan av skuggan: ljus, ett av poesins vanligaste ord. Hos Bergqvist kan ljuset vara föräldralöst, grått eller forma en ”ljusbila” som skär av allt i en lika kuslig som vacker dikt betitlad ”Vintern”: fyra treradiga strofer som börjar i något ljud- och luktlöst samt en ”förödelse som bygger” och slutar i ”Anselm Kiefers färgskala, plus / några obekymrade rådjur, ett /clementinskal. Någon läser. Vem?”.

Såväl raddelning som referenser överraskar rytmiskt. Här finns mycket som jag inte förstår och – förstås – inte behöver förstå och när jag kommer till noterna i slutet av boken blir jag nästan sur. Det var ju så roligt att återminnas och kolla upp sådant som ”mise en abyme”, det vill på svenska säga Tomteskur … en bild i bilden, en så kallad rekursiv bild. Tänk på om inte rengöringsmedel så Drosteeffekten eller M C Escher eller Bach.

Erik Bergqvists listiga diktning belyser åtminstone för mig skuggiga, halvt glömda eller gömda kunskaper från förr. Som Kants analytiska men ändå smått mystiska a priori-sanning ”Alla kroppar har utsträckning”. I diktsviten ”Hur man känner igen de primära kvaliteterna” avhandlar författaren ”Det solida” (som man fiffigt nog kan gå runt men inte genom), ”Utsträckning”, ”Form”, ”Rörelse” och ”Vila”. Det sistnämnda tillståndet suveränt sammanfattat:

Vila är enbart ett specialfall av rörelse; form i ut-

sträckning; solid kropp i julinatten där hösten tänder

sitt öga av laser.

Erik Bergqvist har såsom Frödingpristagare 2015 betecknats som ”lågmält modernistisk”, ”i dialog med både samtiden och den klassiska världslitteraturen”. Men han kan nu också ”Hälla sprit i såret, svära högt och höra vad tomt det är i svordomen, i såret.” Aj!

 

LYRIK

ERIK BERGQVIST

Skuggas vikt

Albert Bonniers, 104 s.

 

Nina Lekander är författare och kritiker på Expressens kultursida.

Läs fler texter av Nina Lekander här. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!