Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är berättelserna som dömer Weinstein

Gwyneth Paltrow, Harvey Weinstein och Cameron Diaz på Miramax Golden Globe Party.Foto: Alex J. Berliner/BEI/REX /Shuttersto
Harvey Weinstein arresteras i New York, USA, 25 Maj 2018. Ur dokumentären ”Rovdjuret”.Foto: Peter Foley/EPA-EFE/REX /Shutterstock

Tystade vittnen, smutskastning, spioneri och envist grävande reportrar. 

Gunilla Brodrej läser böckerna som en gång för alla ställer Weinstein till svars.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ESSÄ. När Harvey Weinstein ville masturbera behövde han en kvinna i rummet. 

Mönstret var tydligt. Hotellrum, gärna samma år efter år. Förespeglingar om jobbmöten. Weinstein som tar emot i badrock, tjatar om massage och beröring, eller att få bli sedd naken i duschen. Olika sorters påtvingat sexuellt tafsande. Råa övergrepp. Medan den unga kvinnan i fråga har ett jobb som står på spel. Assistenterna håller sig i bakgrunden. Försvinner som vattendroppar på en het sten. 

 ”Jag är van vid det. Kom nu, snälla” säger Weinstein med sin tjocka basröst till den unga modellen Ambra Battilana Gutierrez i den dolda inspelning som hon gjorde i samarbete med New York-polisen, för bara några år sedan. ”Förstör inte vänskapen med mig på grund av fem minuter”. Förstör inte.

Man trodde att man hade bilden av den sexfrossande filmmogulen klar för sig. Men efter att ha läst två amerikanska reportageböcker och sett dokumentären ”Untouchable” (”Rovdjuret”, SVT), framkommer hela magnituden av det inflytande Harvey Weinstein haft över Hollywood under decennier. Och det har kunnat fortgå, inte bara för att människor varit rädda om sina jobb, eller för att de har känt skuld och skam, utan också för att offer och vittnen har fått betalt för att hålla tyst. Ja till och med avsagt sig rätten att berätta för sina allra närmaste. 

Filmproducenterna Harvey Weinstein och hans bror Bob Weinstein på Miramax Films kontor i New York City, 1989.Foto: Barbara Alper /Getty Images

Det låter som en ond saga, ett fult troll och vackra prinsessor, och berättelsen var effektiv och Metoorörelsen sattes i rullning på riktigt. Reportrarna som gjorde avslöjandet får dagligen mejl om andra övergrepp, på andra arbetsplatser. 

Filmstjärnan Gwyneth Paltrow är en av dem som bidragit till New York Times-reportrarnas arbete genom att använda sitt Hollywood-nätverk för att hjälpa dem nå fram till andra Weinstein-offer. Men den stora utmaningen var att få dem att prata, i många fall bryta ingångna avtal. För i de fall kvinnor genom åren har vänt sig till jurister för att anmäla har de i regel blivit rekommenderade att göra en ”överenskommelse”. 40 procent av betalningen för dessa ”Non disclosure agreements” går till advokatfirman. 

Gwyneth Paltrow var en av filmproducentens största stjärnor och han använde regelmässigt hennes namn för att övertala sårbara kvinnor att utföra sexuella tjänster. ”Gwyneth Paltrow gör det här”, ljög han. ”Vill du inte ha det som hon har?”. 

Men den stora utmaningen var att få dem att prata, i många fall bryta ingångna avtal.

När Weinstein själv anlände till redaktionen för att kommentera uppgifterna i det kommande avslöjandet hade han med sig en samling kvinnorättsjurister samt en bunt fotografier vars syfte var att smutskasta tidningens källor. Om Gwyneth Paltrow och de andra vittnena poserade leende med honom på fotografierna, kunde det ju liksom inte vara sant. Hans grandiosa självbild slog ut omdömet. Fotografierna bevisade ju ingenting. 

Harvey Weinstein på galan "Cinema Against AIDS", Frankrike.Foto: J. Vespa /WireImage

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          I ett fönsterlöst rum i Brooklyn sitter reportrarna Jodi Kantor och Megan Twohey och binder ihop alla lösa trådar till den väv som till slut skulle kastas över Harvey Weinstein. I ett annat rum, på NBC, arbetar Ronan Farrow med ett avslöjande som han slutligen tog vidare till The New Yorker. Händelserna som beskrivs i de här reportrarnas böcker är så sammanflätade att böckerna knappt går att skilja från varandra. Vittnesmål från utsatta kvinnor. Smutskastningskampanjer. Korrumperad skvallerpress. Scener med Harvey Weinstein som stormar in på redaktionen med ett uppbåd av jurister i släptåg. Hemliga mötesplatser med källor. Ändlösa försök att få intervjuer on the record. Kampen för att komma förbi de juridiska överenskommelserna som upprättats för att se till att ingen pratar om att jobba med Weinstein.

Farrows bok ”Catch and kill” avtäcker den maffialiknande verksamhet som Weinstein drev. Regisserad smutskastning, stories som köptes och tystades. Farrow blev dessutom motarbetad av sina överordnande på NBC. Vilket enligt hans egen övertygande teori har en direkt koppling till det egna nyhetsankaret Matt Lauers sexuella trakasserier, och de avtal om tystnad som tv-kanalen fått de utsatta kvinnorna att skriva under. Ovanpå detta skuggas Farrow, liksom Kantor och Twohey, av ett privat spionföretag av före detta Mossad-agenter, Black Cube. Som ett exempel på deras arbete är den kvinnliga spion som nästlar sig in i ett av offrens liv och blir hennes närmast förtrogna. Den är djupt obehaglig, denna vidare berättelse om hur sanningen manipuleras i USA. 

Lisa Bloom tillsammans med skådespelerskan Mischa Barton.Foto: PREMIERE/DMAC/FAMEFLYNET PICTURE / STELLA PICTURES

Sammantaget får man en mycket mörk inblick i yttrandefrihetens förlovade land. Och man behöver inte vara särskilt smart för att inse hur Donald Trump har kunnat städa upp efter sina eskapader. 

Men att även de räddande änglarna, feminismens företrädare, fakturerat djävulen hade man inte kunnat drömma om. Kvinnorättsjuristen Lisa Bloom (dotter till den legendariska kvinnorättsjuristen Gloria Allred) bytte nämligen läger helt och hållet och gick 2017 över till att assistera Harvey Weinstein för 895 dollar i timmen. Hon använde skamlöst sin erfarenhet av att ha biträtt utsatta kvinnor till att hjälpa Weinstein att smutskasta dem. 

Att även de räddande änglarna, feminismens företrädare, fakturerat djävulen hade man inte kunnat drömma om.

Bloom hade tidigare företrätt skådespelerskan Rose McGowan, som uppgett att hon blev våldtagen av Harvey Weinstein vid Sundance film festival 1997 och erbjöd sig nu att hjälpa honom att hantera anklagelserna. ”Jag känner mig rustad att hjälpa dig mot the Roses of the world, eftersom jag har företrätt så många av dem. De börjar som imponerande , modiga kvinnor, men ju mer man pressar dem på bevis, ju mer avtäcks deras svagheter och lögner”. 

Rose McGowan.Foto: WILLIAM PEREZ/IMAGE PRESS AGENCY / STELLA PICTURES/IMAGE PRESS AGENCY/AVALON.RED

Weinstein har varit känd som liberal förkämpe för kvinnors rättigheter. Han har stöttat Meryl Streep i olika kvinnosaksprojekt och den framstående brittiska aktrisen Judi Dench har skojat om att hon har en tatuering av Harvey Weinstein på sin rumpa för att hon är så tacksam. Han har varit engagerad i kampen mot aids. Ja, han är lite som Kapten Klänning som numera går under namnet Göran Lindberg och har ett stall dit föräldrar skjutsar sina flickor trots att de mycket väl vet vem han är: En brutal våldtäktsman som avtjänat åtta år i fängelse och vars yngsta offer var 17 år. Föräldrarna tycker att han förtjänar en andra chans. Någon säger att han inte alls är som han framstår i TV4:s dokumentär. Som om det finns en annan sanning. Som att man kan diskutera hans skuld. Som att det är förövarnas tid nu, i backlashen efter Metoo. 

Det är den obehagliga känslan som kommer över mig efter att ha läst böckerna om Weinstein. Han hävdar fortfarande sin oskuld, att all sex var frivillig. Nu betalar han sig fram längs New Yorks gator som en fri man med goda chanser att krångla sig ur det juridiska nätet. Den sjätte januari 2020 börjar rättegången. Jag känner mig inte särskilt hoppfull angående utgången. Det är därför som de här två reportageböckerna är så otroligt viktiga. Liksom dokumentären, även om den egentligen inte tillför så mycket. Skådespelare och medarbetare, kvinnor och män, avlägger sina vittnesmål. En blank svart suv av samma modell som Weinstein färdas i, åker långsamt längs New Yorks gator. Som ett bepansrat rovdjur.

Oavsett hur det går i rätten måste de här berättelserna ut. 

Sakprosa

JODI KANTOR OCH MEGAN TWOHEY

She said

Breaking the sexual harassment story that helped ignite a movement

Penguin press, 310 s.

 

RONAN FARROW

Catch and kill

Lies, spies and a conspiracy to protect predators

Fleet, 448 s.

Dokumentär

UNTOUCHABLE

Ursula Macfarlane

Lightbox

SVT

Gunilla Brodrej är redaktör och kritiker på Expressen Kultur.

Vi är landets två enda manliga författare

Ensamma, patetiska, kränkta, fattiga, bittra. 

Författarna Elis Monteverde Burrau och Jack Hildén diskuterar frånvaron av unga författarmän i Sverige. Se det senaste avsnittet av veckomagasinet Kultur-Expressen med Daniel Sjölin.