Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det är intressant och nervöst men inte så bra

Elis Monteverde Burrau.Foto: Militza Monteverde / Albert Bonniers
”De äter ur din hand, baby”.
Martina Montelius.Foto: Niklas Hellgren

I sin nya bok skriver Elis Monteverde Burrau dagbok som Cindy Sherman.

Martina Montelius ser en en strävan mot författarrollen i ”De äter ur din hand, baby”.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. I sin andra roman ”De äter ur din hand, baby” leker Elis Monteverde Burrau att han är fotokonstnären Cindy Sherman som skriver dagbok. 

Jag har aldrig träffat en intressant människa som inte tycker att Sherman är fantastisk. Den åsikten ingår i den intressanta människans produktbeskrivning, eftersom hon är medskapare av de nu levande generationernas intressanta egenskaper och erfarenheter. 

Men det har ju inte hon bestämt. Det bara blev så. Jag tror inte att Sherman är så fixerad vid sig själv som hon framstår i Monteverde Burraus roman. 

Jelinek och Perec

Hon har varit fullt upptagen med att arbeta med att tolka och betrakta andra, hela sitt liv.  Nu skulle hon själv få bli betraktad. Men det känns som om den här boken nästan bara handlar om Elis Monteverde Burrau. 

Ibland har konstnären en mycket konstig begåvning som är lika omöjlig att förneka som påssjuka, och som hon inte kan hjälpa att hon har. Som James Joyce, Elfriede Jelinek eller Georges Perec. Då blir själva texten så oavvislig att läsaren för ett ögonblick tappar intresset för sig själv, och fullständigt går upp i sin läsning. Det går också att inleda en process i riktning mot sådana författares nivå. Kanske når man aldrig hela vägen fram, men det kan bli - intressant. Som hos Cindy Sherman, eller hos Elis Monteverde Burrau. 

Kycklingvinge

Ni förstår att jag är ett verk. Ni förstår att jag är en person. Jag är multipel. Min hand viks in mot kroppen, en öm missbildning. En rörelse. Slit mig itu. Min äckliga lilla kycklingvinge.” 

De raderna är en ultraljudsbild av ett författarskap under utveckling. Den äckliga kycklingvingen behövs inte, och inte ordet ”multipel” heller. Läsaren har förstått för länge sedan, vill vara kvar i handen som viks in mot kroppen. ”Smärtpunkten”, som det heter i recensioner. 

Monteverde Burrau är i färd med att bli författare. På vägen sneglar han på Cindy Sherman. I dagboksform. Det är intressant. Mycket nervöst, och vem är inte nervös? Inte så bra, ännu. Men snart. 

 

 

ROMAN

ELIS MONTEVERDE BURRAU

De äter ur din hand, baby

Albert Bonniers, 159 s. 

 

 

Martina Montelius är teaterdirektör, dramatiker och författare samt medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste bok är ”Avlivningskliniken Tusenskönan”.