Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De var viktiga för min egen socialism

Salomon Schulman.Foto: OLLE SPORRONG
Håkan Blomqvist.Foto: Wikipedia

Håkan Blomqvist kartlägger de judiska bundisternas verksamhet i Sverige. 

Salomon Schulman lär sig något nytt när han läser ”Socialism på jiddisch”.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det judiska Polen under mellankrigstiden var socialismens förlovade land. Ideologin väckte förhoppningar hos den unga generationen. Man gjorde upp med religiös fanatism, polsk antisemitism och den nationalistiska chauvinismen. I stället drömde man om en morgondag utan förakt och fattigdom.

Socialismen manifesterades i en helig treoenighet där sionister, kommunister och bundister inte ens kunde enas om sin utopiska längtan. Det vänstersocialistiska Bund, som hade grundats redan 1897 blev, då andra världskriget nalkades, det största judiska partiet. Kadrerna var arbetare, stadigt förankrade i marxismen, med en stark, strejkbenägen fackföreningsrörelse. Framförallt var det en kulturellt slagkraftig meningsriktning med en hängiven uppslutning av jiddischsamhällets kulturelit; folkbildningskraven var höga och i hart när varje shtetl fanns en boklåda. Poesiaftnar, en uppsjö av teatrar och ett rikt musikliv tecknade Bunds kulturella särmärke. Stoltheten var Medemsanatoriet dit fattiga och undernärda arbetarbarn fick komma. Här mötte de tidens mest frihetliga pedagogik, inte olik Janusz Korczaks obändiga tro på barnets sällsamma förmågor.

Kriget kom och alla drömmar gick i kras. De få överlevande bundisterna spreds över jordens alla hörn och en liten rännil nådde också Sverige. Flyktingarnas härvarande historia hade jag föga aning om. Historikern Håkan Blomqvist har grundligt kartlagt den svenska organisationen genom arkivmaterial, som finns lagrat i New York. Det sammanfattas i verket ”Socialism på jiddisch. Judiska Arbeter Bund i Sverige” som blottlägger dess kvävande död. 

Bund var viktig för min egen socialism. Mitt 1968 var i mångt en fiktiv spegelbild av dess drömvärld. I min naivitet då, såg även jag en röd morgondag. Denna romantiska längtan förbyttes snart till en radikal skepticism; vår revolt var ju enbart en postpubertal lek, jämfört med gångna decenniers ideologiska enviger. 

En gång i tiden prenumererade jag på den – sidorna blev allt färre, medan dödsannonser och minnesrunor knuffade undan det politiska materialet.

Bundisterna kom hit som själstrasor; de hade oftast varit inspärrade i såväl nazi- som Stalinläger. Av Blomqvists inkännande skrivning förstår man att detta en gång så trägna parti redan vid ankomsten befann sig i sönderfall. 

Staten Israels tillblivelse, något som Bund konsekvent bekämpat genom åren, blev nådastöten. Den judiska statens återfödelse sågs som en tröst för de sargade, fastän den så drömska kulturella autonomin i stället kom att ersättas av statsbärande oförrätter. 

Så småningom lämnar bundisterna Sverige, inte minst efter småttiga bråk sinsemellan, kanske inte så ideologiskt intressanta, men slagsmål och försnillade pengar förgyller forskares annars så knastertorra fotnoter. 

Författaren hänvisar ofta till den jiddischspråkiga partitidningen från Paris, ”Unzer Shtime”. En gång i tiden prenumererade jag på den – sidorna blev allt färre, medan dödsannonser och minnesrunor knuffade undan det politiska materialet. 

Jag hann träffa den siste redaktören, skräddaren Abraham Zylberstein, i hans påvra rum ovan en parisisk bakgård. Han var helt på det klara med att vi upplevde Unzer Shtimes sista timme. 

 

SAKPROSA

HÅKAN BLOMQVIST

Socialism på jiddisch. Judiska Arbeter Bund i Sverige

Carlssons, 237 s. 

 

Salomon Schulman är läkare, författare och medarbetare på Expressens kultursida.

 

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=74519&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.