Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De intelligenta datorerna driver människor i döden

Ian McEwan.Foto: Casia Bromberg
”Maskiner som jag”.
Foto: OLLE SPORRONG

I ”Maskiner som jag” tog Alan Turing aldrig sitt liv utan skyndade på utvecklingen av artificiella intelligenser.  

Magnus Florin tycker inte Ian McEwan lyckas skapa ett övertygande moraliskt dilemma. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Kan en maskin tänka? Alan Turing – som knäckte nazisternas Enigmachiffer – besvarade frågan med en ny: kan en dator kommunicera med oss så att den inte kan skiljas från en människa? Då kunde vi tillskriva den ett slags tänkande. En artificiell intelligens.

”Turingtestets” utmaning formulerades år 1950. Fyra år senare tog Alan Turing sitt liv, dömd för homosexualitet till fängelse eller hormonbehandling. Han valde det senare. Men därefter: en tugga i ett äpple bestruket med cyanid. 

I ”Maskiner som jag” får Turing leva. Han valde fängelset, forskade vidare och skyndade på den digitala omvälvningen. Det är inte den enda retrofuturismen i romanens 1982. Storbritannien förlorar Falklandskriget. Och Beatles återförenas.

I tonåren våldtogs hennes närmaste väninna och begick sedan självmord.

Berättaren är lättviktigt döpt till Charlie Friend, men får ett romanöde när han inköper Adam. En android med programvara som ger gåvor utan gräns. Shakespeares vokabulär med mjuk accent från Cornwall. Det är ganska roande. Men Ian McEwan vill ha ett ansvarsfullt ärende för sin roman, och då knölar det till sig.

Ovanpå Charlie Friend bor Miranda. De inleder ett förhållande och har Adam ihop. Alltsammans blir ett mycket avancerat Turingtest. Och det är Turing som ligger bakom skapandet av den perfekta Adam och av det dryga tjoget av hans sort som bjudits ut på marknaden. Av båda könen, Adam och Eva spridda över världen. Deras specialitet är att samexistera med bristfälliga människor – vilket samtidigt leder dem en efter en till förtvivlan och självmord. 

Det är en intressant poäng, men Ian McEwans ansvarsfulla ärende utgår från en förbrytelse av Miranda. I tonåren våldtogs hennes närmaste väninna och begick sedan självmord. Miranda utkrävde hämnd genom att ligga med förövaren, anklaga honom för våldtäkt och få honom dömd till ett långt fängelsestraff. 

Här finns enligt Ian McEwan ett djupgående moraliskt dilemma. Men det är ju nonsens.

Charlie tycker att Miranda gjorde rätt, det var mänskligt. För Adam är den falska tillvitelsen ett brott att lagföra, det saknar betydelse att Charlie och Miranda just ska adoptera ett barn och börja ett liv ihop. 

Här finns enligt Ian McEwan ett djupgående moraliskt dilemma. Men det är ju nonsens. Inget i romanen skapar något verkligt dilemma. Det som skissas är på sin höjd en vanlig spänning mellan lag och moral, samhälle och individ. Den spänningen skildrades mer övertygande i romanen ”Domaren”, med familjerätt, Jehovas vittnen och blodtransfusion som stoff. Utan hjälp av en enda android.

ROMAN

IAN MCEWAN

Maskiner som jag

Översättning Meta Ottosson

Brombergs, 397 s.

Magnus Florin är författare, dramaturg och medarbetare på Expressens kultursida.

Har unga män slutat skriva böcker? 

Ensamma, patetiska, kränkta, fattiga, bittra. 

De unga författarna Elis Monteverde Burrau och Jack Hildén diskuterar frånvaron av unga författarmän i Sverige. Se det senaste avsnittet av veckomagasinet Kultur-Expressen.