Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför vill vi projicera våldtäkt på ”den andre”

Mithu M. Sanyal, tysk kulturhistoriker och författare. Foto: Regentaucher | Fotografie
Charlotte Wiberg, skribent. Foto: PRIVAT

Charlotte Wiberg har läst en bok om våldtäkt som kommer provocera många. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | SAKPROSA. "Vålltäkt" år det värsta brottet av alla. Det fick jag höra av mina lekkamrater – en genom generationerna nedärvd "kunskap". När jag väl förstod vad det faktiskt var kunde jag inte förstå varför våldtäkt var värre än allt annat våld. Men redan tidigt i tonåren fick jag erfara att hotet om sexuellt våld var mycket reellt, mer sannolikt att drabbas av än de flesta andra våldsscenarier jag kan föreställa mig. 

Tyska Mithu M. Sanyal konstaterar på första sidan i sin bok "Våldtäkt – aspekter av ett brott" att "våldtäkt påverkar våra liv mycket mer än något annat brott". Den trasslar sig in i hur vi ser på könsidentitet, hur vi relaterar till varandra mellan könen, hur kvinnor rör sig i stadsrummet och sättet på vilket vi förhåller oss till sexualitet. Som kulturvetare är Sanyal intresserad av hur bilder, föreställningar, sätt att behandla våldtagna och våldtäkts… ja, där har vi det: svenskan säger tydligt att det handlar om en man, men Sanyal säger lika tydligt att båda kön kan våldta och våldtas. Hon vrider och vänder och ställer mycket av det vi tror oss veta på huvudet.

Asylsökande i Tyskland

Det finns material för att hålla en hel studiecirkel omkring boken. Författarinnan skuttar obehindrat runt mellan antiken, medeltida lagstiftning, den tidiga feminismen, psykoanalysen, kända våldtäktsfall och lynchningar av svarta i USA. 

Sanyal ger många exempel på hur gärna en majoritetsbefolkning vill projicera våldtäkt på "de andra" – svarta, portugiser i USA, asylsökande i Tyskland (och i Sverige). De som vill använda händelserna i Köln nyårsafton 2015 i flyktingfientligt syfte har inget att hämta här. Vad som kallats massvåldtäkter har i efterhand konstaterats vara en våg av fickstölder och tafsande. Illa nog. Men Tyskland för statistik efter ursprung och det är helt enkelt inte så att invandrare skulle begå mer brott, inte heller sexualbrott.

Boken behandlar inomfeministiska diskussioner som vilka ord våldtagna ska benämnas med – offer, överlevare eller nykonstruktionen ”någon som upplevt våldtäkt" (utskällt av alla) – hur våldtäkt relaterar till annat våld, och om en våldtäkts-, eh, person kan och bör förlåtas. Sanyal har en mjuk attityd som säkert kommer provocera många. 

Mäns sårbarhet

Hennes strävan att dekonstruera föreställningarna om könen, lyfta fram mäns sårbarhet och kvinnlig aggressivitet, gör att hon till slut nästan trollar bort den problematik som lyfts med metoo för att bara lämna kvar lite sexuell dysfunktionalitet och ett hopp om ett mer empatiskt samhälle. "Vi är alla människor."

Nåja, i Tyskland blir ingen populär av att vara en arg feminist. Kanske spelar det in här. Men förhoppningsvis avskräcker inte det någon arg feminist från att läsa boken. 

 

SAKPROSA

Mithu M. Sanyal

Våldtäkt – aspekter av ett brott

Ordfront, 316 s

 

Av Charlotte Wiberg

Charlotte Wiberg är kulturskribent

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!