Bodil Malmsten / Sista boken om Finistère

Foto: Nordström Cornelia

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

 Mitt i bolånekrisen utkommer Bodil Malmsten med en rörande bok om att tvingas lämna sitt hem.

 Det gäller hennes ombesjungna trådgård i franska Finistère. Nu såld och snart övergiven för en fuskrenoverad lägenhet 20 mil därifrån.

 Hon skriver en ballad i gränslandet mellan Heimat och Hemnet.

 Så svärmisk är bilden av det bondska Finistère att man river efter näsduken när hennes Rover smiter genom byn för sista gången. Lika klinisk är inventeringen av den plastiga bostad hon är förvisad till. Hon skriver effektivt som en homestagare: tuktat, med en färgstark detalj som lyser upp väggarna.

 Mot slutet av boken accepterar hon sitt öde: ”Vilken slav jag har varit under mitt ägande och nu är jag fri”.

 Ett trösterikt credo i dessa dar. Så vinner till slut den svenska rationaliteten över den kontinentala sentimentaliteten.

 Hemnet – Heimat, 1-0.

FAKTA

BODIL MALMSTEN | Sista boken om Finistère | Albert Bonniers förlag