Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bakom den råa stilen döljer sig en moralist

Michel Houellebecq. Foto: Phillippe Matsas
Johannes Heuman. Foto: PRESSBILD / HISTORISKA INSTITUTIONEN STHLM UNIVERSITET

I Michel Houellebecqs nya bok står de folkliga protesterna mot globaliseringens effekter i förgrunden.

Johannes Heuman läser en visionär samtidsroman som med humor och värme avslöjar västerlandets vilsenhet och impotens.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | ROMAN. På en väg i Normandie möter desillusionerade bönder franska kravallpoliser. Bönderna har fått nog av hur den globala handeln bidrar till att priserna ständigt dumpas, särskilt på mjölk som behövs för traktens berömda ostar. Några har beväpnat sig och en våldsam konfrontation är oundviklig.

Med denna nyckelscen mer än halvvägs in i romanen visar Michel Houellebecq sin visionära förmåga att uppfatta nya motsättningar i det franska samhället. Förra romanen, ”Underkastelse” (2015), behandlade islam och publicerades i samma skede som den terror som skulle sätta fokus på ämnet skakade Frankrike.

Den nya romanen släpps samtidigt som delar av landsbygden, tillsammans med stadsbor, har satt på sig gula västar för att protestera mot försämrade ekonomiska villkor.

Romanen är också en vidare gestaltning av det liberala samhällets tilltagande sönderfall och existentiella kris, som författaren beskrivit i tidigare böcker.

Västerlandets självdestruktivitet

Böndernas protest mot ohållbara villkor skildras parallellt med huvudpersonen Florent-Claude Labroustes vilsenhet och minskade libido. Florent-Claude, som arbetar med jordbruksfrågor, försöker förhindra den våldsamma vägkonfrontationen där en av hans få vänner går under. 

Bönderna lyssnar tålmodigt, men när de efterfrågar protektionism är agronomen från Paris svarslös. Sälj jordbruket och börja om ditt liv, råder han sin vän. Det finns ingen utväg från den samhällsordning som snabbt utarmar jordbrukets traditioner och sociala liv.

Liksom i den förra romanen visar Houellebecq här västerlandets oförmåga att hantera sin egen självdestruktivitet. Det är passande att delvis förlägga handlingen till den normandiska landsbygden, med dess starka lokala traditioner under hot.

 

LÄS MER – Nils Forsberg recenserar "Underkastelse" 

Men konflikten finns över allt i Europa. I Sverige hade myndigheter och politiker troligtvis varit ännu mer oförstående inför bönderna. Inte minst med tanke på hur Donald Trumps skyddstullar kritiseras och hånas unisont av såväl höger- som vänsterpolitiker. Rädslan för ett globalt handelskrig är viktigare än böndernas och arbetarnas intressen – eller klimatet, för den delen.

Polariserat politiskt landskap

Detta trots att socialdemokratin efter andra världskriget i hög grad byggde upp det svenska välfärdssamhället på en politik där den nationella suveräniteten var det överordnade intresset, för att skydda både ekonomin och sammanhållningen. De lokala producenterna var aldrig helt utelämnade åt den globala marknaden. 

I Frankrike är det politiska landskapet i dag betydligt mer polariserat när det gäller globalisering och EU. Det finns ett motstånd både på vänster- och högerkanten: på ena sidan betonas den materiella otryggheten, på den andra sidan den kulturella.

I Houellebecqs roman blir det tydligt att dessa två sidor hänger ihop när en värld och ett sätt att leva utanför storstäderna slås sönder. Han ger globaliseringens förlorare en röst. 

Men romanens fokus är ändå inte landsbygdens revolt, utan Florent-Claudes – märkligt förnamn – misslyckade relationer och depression; en spegelbild av ett samhälle som bokstavligen förlorat sin potens. Romanens titel ”Sérotonine” anspelar på den signalsubstans som genom medicinering håller Florent-Claude över ytan när han letar efter hotell utan rökförbud efter att lämnat allt bakom sig.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Houellebecqs patetiska klippgubbe blev plötsligt kött och blod 

Längtan efter gemenskap

Florent-Claude känns onekligen bekant från Houellebecqs tidigare romaner: cynismen, rotlösheten och hans på samma gång vulgära och romantiska förhållande till kvinnor i en fiktiv värld där metoo-kampanjen definitivt inte gjort avtryck. Ingen Houellebecq-entusiast lär bli besviken på denna roman som utan tvekan tillhör hans bättre, där humor och värme har en given plats vid sidan av den mörka grundstämningen. Visst, en utförlig beskrivning av ett filmat övergrepp på ett barn, liksom en skildring av en flickvän som är otrogen med hundar, är övertydliga bilder av samhällets förfall som enbart stör.

Men sådana dissonanser är utmärkande för Houellebecqs författarskap och ska inte sammanblandas med en principlös hållning. Houellebecq-specialisten Bruno Viard skrev i Le Monde inför den uppmärksammade publiceringen att bakom den råa stilen döljer sig också en moralist.

Romanerna badar i vår tids gränslösa individualism, men någonstans på botten anar man en sträng moral. Var det inte just så Balzac skildrade klassamhällets nya rörlighet under det tidiga 1800-talets politiska oro?

Balzac förstod bättre än någon de mindre lyckligt lottade individernas skrupellösa strävan uppåt och gav dem ett litterärt ansikte. Samtidigt betraktade han den katolska kyrkan som den enda vägen för att tämja människans depraverade natur och vidmakthålla den sociala ordningen.

I ”Sérotonine” kommer den stränga moralen fram i böndernas utsiktslösa revolt. Men också i en längtan, som man kan ana hos huvudpersonen, efter en gemenskap som sätter gränser för individens oändliga valfrihet.

Han vänder sig slutligen till Gud. Möjligen antyder författaren här till och med en religiös utväg från den mörka romanvärld han skapat och som ligger så nära vår samtid. Eller så är det bara ännu ett självbedrägeri som Florent-Claude ägnar sig åt. 

 

ROMAN

MICHEL HOUELLEBECQ

Sérotonine

Flammarion, 352 s.

 

Johannes Heuman är historiker vid Jönköping University, redaktör på Tidskriften Respons och medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!