Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Amanda Gorman håller inte i svensk översättning

Stjärnpoeten Amanda Gorman.
Foto: Kelia Anne
Jens Liljestrand.
Foto: OLLE SPORRONG

Efter Joe Bidens presidentinstallation har Amanda Gormans dikt ”Berget vi bestiger” blivit ett internationellt fenomen. 

Jens Liljestrand har läst Jason Diakités svenska översättning – och sett något som kanske inte går att lyckas med. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det känns tråkigt att konstatera det, men Amanda Gormans dikt ”Berget vi bestiger”, framförd vid Joe Bidens presidentinstallation den 20 januari, faller platt i svensk översättning.

Till att börja med är dikten skriven i en radikal patriotisk tradition med rötter i såväl Walt Whitman och Allen Ginsberg som Lin-Manuel Mirandas musikal ”Hamilton”, en i den amerikanska progressiva kulturen i allra högsta grad levande retorik som saknar motsvarighet i modern svensk lyrik (om den alls existerar här är det i musiken, som i Ulf Lundells ”Öppna landskap” eller Kents ”Sverige”).

Bara det att Amanda Gorman innehar den officiella titeln National Youth Poet Laureate, en titel som i Sverige bäst översätts med den plågsamt töntiga titeln Ungdoms-hovpoet, säger en del om skillnaderna, såväl litterärt som politiskt, mellan våra respektive länder.

Men problemet är också att diktens mix av rap, spoken word och nationalromantik, om melodin ska bevaras, kräver att översättaren vågar ge upp ambitionen att återge texten ordagrant och i stället tolkar fritt. Här förefaller det i stället som att Jason Diakité har valt en medelväg, och visserligen ansträngt sig att hitta assonanser och allitterationer på svenska men inte helt vågat släppa sargen. En snärtig rad som:

”If we merge mercy with might, and might with right”

Blir hos Diakité tyvärr stolpig, med dubbelt så många stavelser:

 ”Om vi förenar förskoning med förmåga, och förmåga att rätt råda”

På andra ställen lyckas han bättre, som när Gorman leker med ordparen ”grieved-grew” och ”hurt-hoped” och han ersätter dem med ”vemod-växt” respektive ”drabbats-drömt”, ord som har en annan betydelse (”grieve” betecknar ju en mycket starkare sorg än ”vemod”) men i gengäld ger en bättre musikalitet.

Det finns lyriköversättare med väsentligt tyngre meriter, men få som bär på hans erfarenheter.

Men grundproblemet är som sagt att ”Berget vi bestiger” är skriven och framförd i ett unikt, svåröversättligt historiskt och geografiskt sammanhang. Det är en ceremoniell dikt, även översättningen blir ceremoniell, och i ceremonier har identitet och representation givetvis en central betydelse. Det komplicerar bilden av de identitetspolitiska bråken, där bland annat det unga holländska stjärnskottet Marieke Lucas Rijneveld ska ha mobbats bort för att hen saknat de rätta ”erfarenheterna”.

Märkligt och genant – samtidigt som diktens storhet i sig naturligtvis bygger på att den är skriven och framförd av en 22-årig afroamerikansk kvinna. Om den i stället hade skrivits av, säg, en 46-årig svensk man hade ingen brytt sig om att läsa, än mindre översätta den.

Så kan kanske valet att ge översättningsuppdraget till Jason Diakité, en rappare och författare med amerikanskt ursprung och ett stort intresse för demokrati- och mångfaldsfrågor, tolkas. Det finns lyriköversättare med väsentligt tyngre meriter rent tekniskt, men få som bär på hans erfarenheter. Och dikten, även i svensk språkdräkt, är beroende av sin kulturella kontext, på det som finns utanför, bortom skriften, in i det levda livet.


POESI

AMANDA GORMAN

Berget vi bestiger

Översättning Jason Diakité

Polaris, 32 s.


Jens Liljestrand är författare, kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 



Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=81988&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön