SPIRANDE RÖRELSE. David Jonstads nya bok handlar om att flytta till landsbygden och ta hand om sig själv. Foto: ShutterstockSPIRANDE RÖRELSE. David Jonstads nya bok handlar om att flytta till landsbygden och ta hand om sig själv. Foto: Shutterstock
SPIRANDE RÖRELSE. David Jonstads nya bok handlar om att flytta till landsbygden och ta hand om sig själv.  Foto: Shutterstock
Författaren David Jonstad.Författaren David Jonstad.
Författaren David Jonstad.
Expressen Kulturs medarbetare Helena Granström. Foto: Sofia RunarsdotterExpressen Kulturs medarbetare Helena Granström. Foto: Sofia Runarsdotter
Expressen Kulturs medarbetare Helena Granström. Foto: Sofia Runarsdotter
Boken "Jordad".Boken "Jordad".
Boken "Jordad".

Bli självförsörjande medan du ännu kan

Publicerad

Självhushållning är inte bara ett sätt att förbereda sig för klimatkollapsen. Det är också ett sätt att förstå vad som står på spel.

Helena Granström läser David Jonstads "Jordad", som påminner om lyckan i att försörja sig själv – på riktigt.

En svensk myndighetsrapport utgiven härom året summerar det kärnfullt: om vår nuvarande tillgång till olja minskade drastiskt skulle det inte vara möjligt "att hålla Sveriges befolkning ovanför svältgränsen". Sannolikt skulle vi få bevittna en situation där folk i allt högre grad "föder upp djur på bakgården med egna insatser av insamling av hö och andra typer av foder".

Rapporten citeras i David Jonstads senaste bok "Jordad - enklare liv i kollapsens skugga". Det civiliserade samhällets kollaps är ett ämne som Jonstad har gjort till sitt; kollapsen förstådd inte som en avgränsad händelse utan som ett skeende, en oupphörlig men närmast omärklig förskjutning av våra förväntningar på vår omvärld och våra liv.

I sin förra bok "Kollaps" gav Jonstad en bild av hur komplexa samhällen rämnar under sin egen tyngd; i "Jordad" uppehåller han sig vid frågan om vilken bäring dessa framtidsutsikter har på vårt sätt att leva tillsammans - och på våra möjligheter att leva överhuvudtaget.

Att också den industriella civilisationen kommer att falla är med andra ord en premiss för Jonstads projekt, och utifrån denna förutsättning vill han få oss att inse att vi själva kan påverka hur kollapsen fortsatt kommer att te sig.

 

LÄS MER: Snart tar oljan slut – och då blir det kaos

Självhushållning som frigörelse

Det beroende som binder den civiliserade människan vid hennes samhällsbygge är dubbelt: psykologiskt, men också högst konkret. Vi kan ifrågasätta framstegstro, konsumism och teknikfetischism - men likafullt är det med ett marknadsdrivet, högteknologiskt tillväxtsamhälles hjälp som vi tillgodoser våra fysiska behov. Som exemplet med oljan visar vore vi, om vi befriades från civilisationens bojor, inte fria utan döda.

Att "Jordad" inte enbart erbjuder teoretisk samhällsanalys, utan också är Jonstads personliga berättelse om en flytt från stad till landsbygd, är följdriktigt: det enda sättet att få en kritik av den industriella civilisationen att vara något annat än en intellektuell övning, är att i någon mån göra sin kroppsliga försörjning oberoende av dess maskineri.

Jonstad, själv numera bosatt på en gård i Dalarna, ser en övergång till ett samhälle där varje människa står i direkt och intim kontakt med sin försörjningsbas som den kanske enda möjliga lösningen på samtidens problem. Självhushållning innebär att frigöra sin kropp från den industriella infrastrukturen, men också att knyta den närmare de naturliga strukturer av vilka ens överlevnad beror.

Ett centralt problem för den pågående miljödebatten är att miljön är en fullständig abstraktion. Gå ut ur lägenheten, öppna villafönstret, ta en promenad - ingenstans kommer du att finna den. Inte heller försvaret av skogen, havet eller sjöarna överskrider denna problematik; inte så länge det som ska skyddas är ett koncept snarare än ett verkligt, unikt existerande annat.

 

LÄS MER: Kolet vi ärvde och jorden vi fördärvar

Ta kontroll över försörjningen

Insikten genomsyrar Jonstads bok: inte förrän det handlar om specifika varelser eller platser - den insjö där jag badat varje sommar sedan jag lärde mig simma, den morkulla som alltid korsar himlen vid samma tid och med samma bräkande, det bagglamm som om en liten stund kommer att dö under mina händer - är människans relation till naturen en relation i egentlig mening.

Författarens röst är vänlig och resonerande, stundtals nästan uppsluppen, fylld av glädjen över att själv ta större kontroll över sin försörjning. Jag känner igen mig i den utflyttarens entusiasm som präglar framställningen, men ser också att den är djupt symptomatisk för vår belägenhet.

Den lyckliga förundran över att känna ursprunget till den mat man äter, över att ingå i lokala sammanhang av människor som hjälper varandra, över att vara omgiven av rika och levande ekosystem, är på samma gång vittnesbörd om normaltillståndets absurditet.

 

LÄS MER: Undergången är nära och förfärligt vacker

Har inget val snart

Trots att tilltron till människan står som ett ljus kring Jonstads text, bör den inte kallas hoppfull. Hopp är vad vi tar till när vi inte själva har någon förmåga att påverka utgången av ett händelseförlopp - således måste "Jordad" sägas vara motsatsen, i det att den tillskriver oss möjligheten till konstruktiv handling.

I alla händelser får den kollapsen att framstå som ett attraktivt alternativ till att den nuvarande utvecklingen tillåts fortsätta oförtrutet.

Jonstads budskap är egentligen enkelt att sammanfatta: det är du som avgör om du vill skaffa en linderödssugga till bostadsrättsföreningens innergård nu, medan det fortfarande är att betrakta som ett festligt upptåg.

Ge det några decennier, och du kommer kanske inte längre att ha något val.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra texter.

Helena Granström
Helena Granström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag