Fredrik Backman.
Fredrik Backman.
Björn af Kleen

Jakten på Backman

Publicerad

En grupp manliga feelgood-författare konkurrerar nu ut deckaren från försäljningslistans topp.

Björn af Kleen jagar Fredrik Backman över landet och får syn på en ny litterär offentlighet.

Litteraturen frodas. I alla fall i Löddeköpinge.

Lördag eftermiddag på Center syd, en köpstad med 1 500 parkeringsplatser på slätten nordväst om Lund.

En dryg vecka kvar till löning. Kön ringlar sig ändå lång ur Bokiabutiken. Författaren Fredrik Backman, i jeansskjorta och vita gymnastikskor, signerar utan paus i två timmar. Strax före halv två hämtar han sin svarta vindjacka med whiskyemblem på bröstet, en tunn dator i skinnfodral och en hopvikt Dagens Industri. Butikschefen Johan Zillén skjutsar honom tillbaka till flygplatsen.

Inför publiceringen av sin andra roman "Min mormor hälsar och säger förlåt" - uppföljaren till succén "En man som heter Ove"- har Fredrik Backman konsekvent tackat nej till att låta sig intervjuas av etablerade medier. Bokförlaget Forum hälsar att guldkalven är upptagen. Backman har en dotter på åtta veckor och är redan i gång med nästa roman. Hans mål är att skriva en om året.

Lördagens avstickare till Löddeköpinge antyder dock att den medieskygga attityden har fler förklaringar än tidsbrist.

Fredrik Backman behöver knappast några bulletiner i den tryckta pressen för att nå sina 100 000-tals läsare.

"En man som heter Ove" har ritat om mallen för litterär marknadskommunikation.

Det stod klart redan vid fjolårets bokmässa i Göteborg. I maj 2012, fyra månader före debuten skulle publiceras, frågade Backman sitt förlag Forum om han skulle få plats i Bonniers monter på Bokmässan. Ett finkulturellt faux pas. Signerar på Bokmässan gör PO Enquist och författare kända från tv.

Backman började mejla sig upp i Bonniers förlagshierarki på jakt efter en debutantpolicy. Han fick då ett surt samtal från pressavdelningen. Av självbevarelsedrift borde Backman tagga ned. Ett signeringsbord utan kö kan knäcka den mest hungriga av debutanter, löd budskapet från förlaget.

En fatal felbedömning.

- Det som hände förra året i Göteborg var bland det märkligaste och mest överraskande som jag har upplevt i Sverige, säger Jonas Axelsson, då litterär chef på Albert Bonniers förlag, i dag vd för agenturen Partners in stories, som representerar Backman i utlandet.

- Det enda som kommer i närheten var Zlatans uppfattning om hur mycket han skulle sälja av sin självbiografi. Vi sade omkring 60 000, han kontrade med 600 000. Vilket skulle visa sig sant. Samma sak med Fredrik. Eftersom han har så tät kontakt med sina läsare visste han att han skulle locka en publik även om boken var helt ny. En subkultur hade uppstått kring hans blogg på Café. Ett community som han tilltalade på ett helt genialt sätt.

Om Bonniers inte släppte in Backman, lovade han att kränga böcker ur bakluckan på sin bil. Bloggläsarna älskar det slags underhuggarjargong och lovade att stötta sin hjälte. Till slut upplät Bokia plats inomhus. Kedjans vikarierande försäljningsdirektör Johan Zillén, bokhandlaren i Löddeköpinge, hade läst ett utkast till "En man som heter Ove" och rörts till tårar av huvudpersonens tillkortakommanden.

Under två dagar i Göteborg signerade Fredrik Backman i timtal i Bokias monter. Sara Lindegren, marknadsansvarig på Forum, sprang över för att assistera den författare som förlaget vägrat tillträde.

I dag har "En roman som heter Ove" sålt i 398 500 exemplar och ska översättas till 25 språk.

Man kan inte gärna klandra Fredrik Backman för att han saknar respekt för litteraturens traditionella mellanled: kultursidor och förlag. Kärnläsarna kom från en parallell litterär offentlighet. Den digitala kretsen manifesterade sin köpkraft under Bokmässan 2012. Det är intimiteten i relationen till fansen på nätet som Backman inte vill bryta genom att vika ut sig i mainstream-medier. Han vill inte vara otrogen.

I sin essä "Svenska tönteriets betydelse" identifierade litteraturkritikern Mikael Löfgren två svenska manliga arketyper: den provinsiella "tönten" och den kosmopolitiske "teflonen". Fredrik Backmans genidrag är att han tagit tönten in i teflonvärlden. Ove, hans hjälte, är den ordlöse och känslomässigt karge svenske mannen som har svårt att anpassa sig till den digitala samtiden. Ironiskt nog en succé på nätet.

Omkring 70 procent av fansen som köar i Löddeköpinge bedöms vara bloggläsare som vill träffa Backman i verkligheten. Ett yngre par fastnade för Backmans författarskap när han gestaltade ritualen "för-äta" i kåserisamlingen "Saker min son behöver veta om världen" (när Backman tvingas följa med sin hustru på bjudningar grundar han med "förätarkorven": två, tre chorizos rullade i bacon, smält ost och bearnaisesås).

En annan läsare i Löddeköpinge har överlämnat vita formfranskor. En ung kvinna i rostfärgat hår ber att få en Saab ritad i den nya romanen, en folkhemsfetisch hon delar med Ove. Som betraktare känns det som man hamnat på ett konvent för Anonyma Anakronismer.

Inför årets Bokmässa i Göteborg är förlaget bättre med på noterna än i fjol. I går klockan elva, just när den massiva helg-publiken trängt in i mässhallen, slog sig Fredrik Backman ned i en röd fåtölj i Bonniers monter.

Det samlades omedelbart så mycket folk att Camilla Läckberg, förlagskollega som signerat vid ett bord intill, verkade försvinna i folkvimlet. Många Backmanfans stod beredda med andäktiga leenden. När den korta frågestunden var över formade sig en kö som ringlade ut i korridoren.

Bokmarknadens brott med kriminalitet och dokumentära föräldrauppgörelser kommer från ett oväntat håll: manlig feelgood. I höst kommer även Jonas Jonasson och Mikael Bergstrand med uppföljare till sina kommersiella succéer. Alla tre titlar förpackade i ljusblått.

- Det var ganska länge sedan vi hade en septemberlista som inte toppades av kriminalromaner, säger Jonas Axelsson. Men nu ligger Guillous historiska serie och Backman före Mankell.

Fredrik Backman är skolad på grabbtidningen Moore.

- Om Bingos brudar var den ena ingrediensen var humor den andra, säger Hugo Rehnberg, förlagschefen bakom Moore. Allt utöver tjejerna skulle vara jävligt kul. Och Fredriks styrka var han kunde berätta roligt.

Även de förtäckta annonserna för slagborrar skulle vara spirituellt förpackade. Unga män är litterärt svårflirtade. Mooreåren var en bootcamp i lättillgänglig formuleringskonst.

- Fredrik var jävligt speciell, säger Hugo Rehnberg. Han var en fotbollssupporter, en halvhuligan som just hade läst teologi på universitetet. Han var oerhört känslig och oerhört aggressiv. Det var ju anarki på Moore. Och på måndagsmorgonen väntade alltid väldigt arga och väldigt välformulerade hatmejl från Fredrik om att någon stulit något från hans skrivbord.

I slutet av "En man som heter Ove" tackas Rolf Backman, Fredriks far, med motiveringen "För att jag hoppas att jag är olik dig på så få sätt som möjligt". En stulen replik från en kristen karaktär i tv-serien "Studio 60 on the Sunset Strip". Men också en sammanfattning av det försoningsbudskap som finns gestaltat i "En man som heter Ove". Den medelålders manliga läsare som ställt sig näst längst fram i kön på årets Bokmässa är knappast ensam om att känna att romanen om Ove är en lovsång till honom.

- Jag är tråkig men schyst, som han säger.

- På ytan kan det se ut som Fredrik Backman vill skildra det annorlunda, men när igenkänningen blir så stor inser man att det finns ett klassiskt ackord ur den svenska landsbygdsprosan där, säger Jonas Axelsson. Stad mot landsbygd, den lilla människan mot systemet. Fredrik är intresserad av ärlighet och hederlighet, har nära relationer till sina föräldrar, står sin egen familj nära.

Liksom sina kärnläsare på nätet. I går på Bokmässan fick Jonas Axelsson uppmana sin författare att snabba på med namnteckningarna för att undvika trafikkaos. Men Fredrik Backman fortsatte i lugn och ro att rita Saab:ar och sagoväsen på försättsbladen.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag