Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bilden på Gui Minhai som gör konstnären till paria

Badiucaos bild av den fängslade svensken Gui Minhai.
Foto: Badiucao
Jojje Olsson.
Foto: MELA PAN / HISTORISKA MEDIA

Den kinesiske konstnären Badiucao tilldelades i år Vaclav Havel-priset av Human rights foundation. 

Han har tvingats lämna Kina och säga upp kontakten med sin familj – bland annat på grund av ett porträtt av Gui Minhai, som nu Expressen publicerar för första gången i Sverige.
Även i demokratiska länder som Australien stoppas hans utställningar.

– Tidigare var jag en lätt måltavla eftersom jag tystade mig själv, säger Badiucao.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

INTERVJU. Den kinesiska konstnären Badiucao har helt klippt banden med sin familj.

– Om vi inte har någon kontakt så förlorar de automatiskt sitt värde för kinesiska myndigheter, säger han till Expressen.

Sedan Badiucao flyttade till Australien för ett drygt årtionde sedan, har regimen i Peking nämligen använt familjen som är kvar i Kina för utpressning mot honom.

Bland hans verk finns en illustration av Gui Minhai, den svenska förläggaren som tidigare i år dömdes till tio års fängelse. Expressen kan nu i samarbete med Badiucao som första svenska tidning publicera denna bild.

– Det var en utmaning att göra ett porträtt av mister Gui, eftersom det inte finns särskilt många foton av honom att hitta på nätet, berättar Badiucao.

Inte heller Guis dotter Angela Gui hade särskilt många foton på sin far, som inte gillade att vara med på bild.

Illustrationen består av en öppen bok som symboliserar Guis arbete, samt en bild av hans ansikte inkorporerat i det kinesiska skrivtecknet yu, som betyder fängelse.

– Kinesiska skrivtecken har ofta intressanta kompositioner, särskilt yu som består av två tecken för hund på vardera sida av tecknet för att tala i mitten, förklarar Badiucao.

Han ersatte tecknet för att tala med Guis ansikte, som omgärdas av två hundar. Detta ska visa att hundarna nu vaktar Gui Minhai på grund av de böcker han publicerat.

Illustrationen består av en öppen bok som symboliserar Guis arbete, samt en bild av hans ansikte inkorporerat i det kinesiska skrivtecknet yu, som betyder fängelse.
Foto: Badiucao

Detta kan ju verka oförargligt. Men det tycker inte Kinas regim, som förföljer den 34-årige konstnären och stoppar hans utställningar.

I samarbete med bland andra medieföretaget Hong Kong free press och Reportrar utan gränser, skulle Badiucao ställa ut i Hongkong i slutet av 2018:

– Detta var min första internationella utställning, så den betydde mycket för mig. Tanken var att innehållet skulle avspegla Hongkongs kultur, stadens speciella mening i Kina och världen. 

Men innan utställningen kontaktades hans familj i Kina av polis. Trots att Badiucao alltid dolt sin identitet, kände polisen till hans namn och hotade familjen med konsekvenser om evenemanget blev av. ”Förödande”, säger Badiucao om att utställningen behövdes ställas in med kort varsel.

Badiucaos familj är väl medveten om de lidanden partiet kan orsaka. Bland annat svältes han farfar, som var filmmakare, till döds i ett fångläger under Mao Zedongs styre. Efter att själv ha sett en dokumentär om massakern vid Himmelska fridens torg flyttade Badiucao 2009 från sin födelsestad Shanghai till Australien, där han blev kvar och började arbeta under pseudonym.

Badiucao lever i Australien, där han verkar under pseudonym.
Foto: Badiucao

Mitt under kaoset inför utställningen i Hongkong hade Badiucao sällskap av en australiensisk dokumentärfilmare. Efter att ha tvingats ge upp själva utställningen använde Badiucao dokumentären om honom för att befria sig från framtida självcensur. 

I slutet av China’s artful dissident (2019) tog han av sig den strumpa han tidigare maskerat sig med och visade sitt skäggprydda ansikte för alla att se. 

Detta var en utmaning som ledde in på en väg utan återvändo. Det blev nödvändigt att från och med denna stund helt sluta kontakta alla släktingar. För deras säkerhets skull, kan Badiucao nu aldrig få veta hur de mår eller vad som händer dem.

Men genom att sluta bedriva självcensur kan Badiucao också arbeta friare:

– Tidigare var jag en lätt måltavla eftersom jag tystade mig själv. Att jag var tyst och anonym innebar även att jag förlorade stöd och kontakter, och inte ens kunde be om hjälp, vilket också gjorde mig till en enkel måltavla.

Hans ansikte syntes för första gången när dokumentären visades på australiensisk tv förra sommaren, på årsdagen av massakern vid Himmelska fridens torg. Filmen har även visats på tv i Nya Zeeland och Japan, och var planerad att visas på filmfestivaler i bland annat Tyskland, Schweiz och Tjeckien, men flera visningar ställdes in på grund av corona.

Hans konst har ökat medvetenheten kring situationen i Hongkong, och avslöjat den kinesiska regimens lögner.

Icke desto mindre ledde den nyvunna friheten till att Badiucao i september i år tilldelades Vaclav Havel-priset, som varje år delas ut av Human rights foundation till någon som på ett kreativt vis försvarat mänskliga rättigheter eller gjort motstånd mot tyranni. Hans konst har ökat medvetenheten kring situationen i Hongkong, och avslöjat den kinesiska regimens lögner kring bland annat Covid-19, löd motiveringen.

En av hans bilder föreställer en giljotin prydd med en referens till Hongkongs kontroversiella nya nationella säkerhetslag. Giljotinen har just huggit av de fem bauhinia-blad som pryder Hongkongs flagga:

– Den nya lagen har dömt Hongkongs frihet till döden, och dömt ”ett land, två system” till döden, menar Badiucao.

Han framhåller att Kina alltid har oroat sig för hur man ska hantera stadens självständiga rättssystem samt andra politiska och civila friheter. Därför implementerade Peking denna sommar en nationell säkerhetslag, vars gummiparagrafer överskrider Hongkongs egen grundlag.

– Illustrationen visar att giljotinens blad redan har fallit och att avrättningen redan genomförts, vilket även ses av den blodröda bakgrunden, säger Badiucao.

Giljotinens utformning efterliknar Himmelska fridens port i Peking, vilket ska symbolisera säkerhetslagens brutalitet.

Bilden föreställer en giljotin prydd med en referens till Hongkongs kontroversiella nya nationella säkerhetslag. Giljotinen har just huggit av de fem bauhinia-blad som pryder Hongkongs flagga.
Foto: Badiucao

Hongkongs säkerhetslag innebär enligt Badiucao en ”jättelik utmaning” för alla som sysslar med konst, kultur eller andra aktiviteter kopplat till sociala frågor. Lagen har redan fått en avskräckande effekt. Folk i och utanför Hongkong har börjat ta bort saker från sociala medier, och samma självcensur ses även bland konstnärer.

Paradoxalt nog säger Badiucao att den nya säkerhetslagen samtidigt kan vara stimulerande för konsten. Censur innebär ytterligare hinder som kräver att man framför sitt budskap på ett smartare och mer kreativt vis. Exempelvis har demonstranter hållit upp tomma, vita papper för att symbolisera att de inte längre tillåts säga någonting. Men även dessa tomma plakat har lett till arresteringar.

Detta visar att lagen på lång sikt kommer att bli dräpande för konst och yttrandefrihet:

– Ta en titt på Kina. Villkoren för konst i Kina är en avbild av hur det kommer se ut i Hongkong i framtiden. Och i Kina finns det ingen plats för kritiska uttryck inom konsten.

Samtidigt får Kinas regim allt mindre respekt för internationella lagar.

Badiucao menar att säkerhetslagen till och med gör det riskabelt att byta flyg i Hongkong. Den kontroversiella paragraf 38 föreskriver nämligen att lagens breda innehåll omfattar samtliga människor i hela världen, oavsett nationalitet eller vart de befinner sig.

Samtidigt får Kinas regim allt mindre respekt för internationella lagar. För varken när man när krossat allt motstånd i Hongkong, eller fängslat utländska medborgare som Gui Minhai, har den demokratiska världen mäktat med att agera tillsammans.

– Kostnaden för att arrestera en utländsk medborgare är i princip noll. Inget sker, och detta skapar en dålig vana [hos regimen i Peking] att inte bry sig, menar Badiucao.

Med anledning av bland annat Gui Minhais öde, så brukade Badiucao och andra aktivister säga att Kinas lagstiftning inte är en fråga om nationalitet, utan om utseende. Personer med kinesisk bakgrund har alltid riskerat att råka illa ut, då Kinas regim på etniska grunder hävdar att de oavsett medborgarskap fortfarande är kineser. 

Men artikel 38 i Hongkongs nya säkerhetslag går alltså bortom detta. Den riktar sig mot alla Pekings meningsmotståndare, kinesiskt påbrå eller inte.

Men Badiucao har lärt sig acceptera detta 'normaltillstånd', och fortsätter producera känslig konst

Efter att ha sagt upp kontakten med familjen, har de direkta hoten mot Badiucao själv i stället tilltagit. Okända personer förföljer och filmar honom; skumma bilar parkerar utanför hans bostad. Cyberattacker och intrång i mailboxen är vardagsmat. På grund av säkerhetsrisken måste Badiucao regelbundet rapportera till den australiska polisen.

Men Badiucao har lärt sig acceptera detta ”normaltillstånd”, och fortsätter producera känslig konst. En av hans illustrationer i samband med coronakrisen, är en satir över instruktioner för hur man använder en ansiktsmask. På bilden knölas den ihop och trycks in i munnen på folk så att de inte kan prata om viruset.

– Kinas regering gömde sanningen genom att stoppa personer som tidigt försökte informera om viruset. Min uppfattning är att om myndigheterna hade informerat folk och vidtagit försiktighetsåtgärder i tid, så hade virusutbrottet inte resulterat i en global pandemi, säger Badiucao.

En av Badiucaos illustrationer i samband med coronakrisen, är en satir över instruktioner för hur man använder en ansiktsmask. På bilden knölas den ihop och trycks in i munnen på folk så att de inte kan prata om viruset.
Foto: Badiucao

Han hänvisar särskilt till åtta doktorer som vid ett tidigt skede försökte varna allmänheten för viruset, men istället anhölls och straffades eller hotades. En av doktorerna, Li Wenliang, avled sedan själv i viruset, vilket Expressen i februari skrev närmare om.

Efter att hans identitet blivit känd, har Badiucao återigen försökt visa sin konst offentligt. Hongkong är i dag otänkbart, men även i Australien har det visat sig nästintill omöjligt att ställa ut.

– Gallerier i Australien uttrycker oro för säkerheten, då kinesiska myndigheter kan ge dem problem. Jag har blivit nekad att ställa ut av nio olika gallerier, inklusive statligt finansierade National gallery of Victoria, som också uppger säkerhetsskäl, säger Badiucao.

Han minns särskilt en incident då han skulle genomföra en utställning om Hongkongs protester på ett galleri i Sydney. Men några dagar innan tittade galleriägaren på China’s artful dissident, och blev så oroad att själv trakasseras att hon ställde in hela evenemanget.

Kina är Australiens i särklass största handelspartner. Dessutom finns en kinesisk diaspora på 1,2 miljoner personer i landet. Studenter och turism från Kina är viktiga inkomstkällor.

Den ekonomiska beroendeställningen innefattar kinesiska investeringar, även inom konstvärlden. Kina är en viktig marknad, och få gallerier vill äventyra denna relation genom att reta upp den allt känsligare regimen i Peking.

Enligt Badiucao har många kineser på plats i Australien ”hjärntvättats av propaganda” till att skydda Pekings intressen, med våld om så krävs. Polis står handfallen då handgemäng uppstått mellan nationalistiska kinesiska studenter och utbytesstudenter från Hongkong vid australiska universitet.

Badiucao ser sitt nya hemland som exempel på vad som kan ske i demokratier där Kinas inflytande tillåts växa obehindrat:

– Kinas regering nöjer sig inte med att kontrollera vad som sker på eget område. Utvecklingen i Australien kan ses som en modell att applicera på andra demokratiska länder.


Jojje Olsson är journalist och författare, specialiserad på Kina. Han driver sajten Inbeijing.


Lyssna på ”Två män i en podd”

spotify:episode:70z7eVNBJ6fWHQQZdYx5uu

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.