KULTURDEBATT. Raman Pratasevitj är tjugosex år gammal. I Belarus har han blivit känd för de oppositionella informationskanaler han administrerat på den sociala plattformen Telegram. Det är nog få européer som begriper varför man ska följa nyheterna i en app för chattar när det finns tv, tidningar och radio. Men det är för att få européer vet vad en fullskalig nedsläckning av internet i samband med ett politiskt val innebär. Vad det vill säga att leva i ett land där det inte finns någon oberoende tv eller radio, och där tidningar varken får säljas i kiosker eller distribueras med post.
Raman Pratasevitj var en av de många unga människor som hittade sätt att kringgå censurens klassiska metoder – han utnyttjade att Telegram-appen i praktiken var omöjlig att blockera med den filtreringsutrustning som Lukasjenka installerat för att kontrollera internet.
För att nyheten om valresultatet inte skulle nå ut släckte Lukasjenka ner internet.
I presidentvalet den 9 augusti 2020 vann Svjatlana Tsichanouskaja en jordskredsseger, och plötsligt stod Lukasjenkas 27-åriga styre inför sitt fall. För att nyheten om valresultatet inte skulle nå ut släckte Lukasjenka ner internet. Att folk ändå fick reda på nyheterna – och gick ut på gatorna för att protestera mot valfusket – var i hög grad tack vare nyhetsportalen Nextas kanaler på Telegram. Redaktör för dem var Pratasevitj – som härmed var Aljaksandr Lukasjenkas personlige fiende. Enkom för att göra sig av med honom vidtog diktatorn en åtgärd som majoriteten av världens ledare har fördömt som ”en akt av statsterrorism” – den 23 maj kapades planet mellan Aten och Vilnius av belarusiska myndigheter medan det befann sig i belarusiskt luftrum. Piloterna fick ett meddelande om att den palestinska terroristorganisationen Hamas placerat en bomb ombord på planet, samtidigt som det gensköts av ett MIG 29-plan ur det belarusiska flygvapnet. Lukasjenka lät sig inte hejdas av att det var en flight mellan två EU-länder. Inte heller av att en sådan flygplanskapning utgör ett skriande brott mot internationella regler. Eller för den delen av att han riskerade livet både på besättningen och de 133 EU-medborgare som var passagerare. Han ville hämnas. På en tjugosexåring, som föddes när Lukasjenka själv suttit vid makten i ett år. Och eftersom han ville hämnas personligen grep han också Pratasevitjs flickvän, Sofija Sapega, som är rysk medborgare.
Både EU och Ukraina fördömde kapningen och stängde sina luftrum för belarusiska flygbolag. De rekommenderade sina egna bolag att inte flyga över Belarus.
För Europa kom det som en nyhet att Belarus inte bara är en auktoritär stat, utan en kriminell terrorristregim. För belarusierna själva är det däremot ingen nyhet. ”Ibland får man strunta i lagen”, som Aljaksander Lukasjenka själv sammanfattade sin syn på juridiken vid ett möte med landets åklagare den 10 september 2020. Han har försvarat både masstortyren på polisstationerna, rättsövergreppen i domstolarna, de utomrättsliga repressalierna som drabbar oppositionella och nedsläckningen av massmedier.
För Europa kom det som en nyhet att Belarus inte bara är en auktoritär stat, utan en kriminell terrorristregim.
I de belarusiska fängelserna får de politiska fångarna en särskild märkning – de får bära gula påsydda märken, som för tankarna till hur judarna märktes under Förintelsen, och de blir behandlade på fruktansvärda sätt. För en dryg vecka sedan kom nyheten att aktivisten Vitold Asjurak avlidit i en isoleringscell i ett straffläger i staden Sjklova, där han avtjänade ett femårigt straff. Av hans lik att döma, som lämnades ut till familjen inför begravningen, hade han torterats till döds. Förra veckan kastade sig den artonårige Dzmitri Stachovski ut ur ett fönster på sextonde våningen efter det belarusiska åklagarämbetets försök att pressa honom genom att åtala honom för delaktigheter i protesterna. Och Pratasevitj själv har visats upp i en video på statlig tv, där han ”erkänner” allsköns brott – med de otaliga blåmärkena och skrubbsåren i ansiktet och på halsen översminkade med ett tjockt lager foundation.
Nyligen har också nya lagar införts, som gör det möjligt att döma ut mångåriga fängelsestraff inte bara för varje slags manifestation eller strejk, utan också för rapportering från protestaktioner. Det går nu att stämpla vilken organisation som helst som ”extremistisk”. Statliga myndigheter kan utan domstolsbeslut stänga oberoende massmedier och sajter, de kan släcka ner både internet och mobilnät. Och värst av allt – det är numera lagligt att sätta in oinskränkt militärt våld mot fredliga medborgare. Och detta bruk är på förhand undantaget straffrättsligt ansvar.
Statliga myndigheter kan utan domstolsbeslut stänga oberoende massmedier och sajter, de kan släcka ner både internet och mobilnät.
Ett Nordkorea. Med koncentrationsläger. Men mitt i Europa. Vid EU:s gräns. Med en psykiskt instabil självhärskare på tronen. Som håller nio miljoner européer som gisslan. Människor som känner precis samma sak som passagerarna på det där planet måste ha känt när de såg det bestyckade jaktplanet bredvid sig, redo att skjuta ner dem vid minsta ohörsamhet…
Och om inte Europa höjer sin röst för denna gisslan, om Europa inte inför de mest rigorösa sanktioner mot Lukasjenka och hans sponsorer, om det inte inleder en brottsmålsutredning grundad på internationell rätt, om det inte gör sitt yttersta för att stötta civilsamhället i Belarus, ja, då kan vem som helst av oss bli passagerare på nästa flight mellan Aten och Vilnius.
Av Andrej Kurejtjyk
Översättning från ryska av Mikael Nydahl.
Andrej Kurejtjyk är dramatiker, regissör och medlem i Belarus Koordinationsråd. Han har skrivit pjäsen ”Sista droppen. Belarus(sia)”, som handlar om de belarusiska protesterna och som uppfördes som en läsning på Dramaten i oktober 2020. Lever sedan hösten 2020 i exil, för närvarande i Slovakien.
Göran Greider: ”Känner främlingskap inför kultursidorna”
https://embed.radioplay.io?id=84809&country_iso=seGöran Greider gästar Expressens mediepodd och diskuterar Skuggefejden, Wolodarskis coronahantering och Måneskins ”snortande”. Med Karin Olsson och Magnus Alselind.