Ebba Witt-Brattström. Foto: Kristoffer Wikström
Ebba Witt-Brattström. Foto: Kristoffer Wikström

Befria Ester

Publicerad

Reaktionerna på Lena Anderssons "Egenmäktigt förfarande" avspeglar en intolerans mot besatta kvinnor.

Gunilla Brodrej undrar varför somliga har så svårt att leva sig in i Ester Nilssons tillkortakommanden.

Jag förstår dem inte. Varför förstår de inte Ester Nilsson? Två fullvuxna skribenter på den malliga dagstidningen är inte alla, men de är ändå två och starka kvinnliga röster som båda uttrycker en konstig ambivalens inför Esters smärta i

Lena Anderssons "Egenmäktigt förfarande".

Den ena, Ebba Witt-Brattström (DN 8/1-14), tolkar Esters berättelse tekniskt, etiskt och gammelfeministiskt. Hugo Rask ska klandras därför att han inte tar ansvar för penetreringen. Esters "värnande om sin personliga kropp" och det faktum att hon ställer honom till svars är enligt Witt-Brattström föredömligt.

Men Ester värnar inte om sin kropp, jag läser det inte så, hon skulle antagligen kasta sig över Hugo Rask om hon bara fick. Det är bara det att hon försöker att agera för en hållbar utveckling av deras relation. Och det gör hon säkrast genom att vänta ut honom. Vara taktisk. Tukta naturen och odla kulturen. Räkna ut nästa steg. Åtminstone är detta vad hon tror.

 

Den andra skribenten i samma tidning, Maria Schottenius (DN 3/3-14), sätter "Egenmäktigt förfarande" i relation till Hjalmar Söderbergs pjäs "Gertrud" (1906) som just nu spelas på Dramaten, och när jag har läst hennes text tre gånger kan jag inte förstå den på annat sätt än att Schottenius tycker att Ester är påfrestande och oklok, men att Gertrud av någon anledning går med högburet huvud ur striden eftersom hon kan stålsätta sig och eftersom hon är filtrerad genom en man.

Dessutom är hon på sätt och vis en segrare eftersom hon stoiskt väljer ensamheten framför passionen. "Gertrud" handlar om en skilsmässa där en man blir lämnad. Där börjar det och där slutar det. "Egenmäktigt förfarande" handlar om en kvinna som försöker att hantera en passion som slagit henne till marken och förvandlat tillvaron kapitalt. Den börjar i självantändning och slutar i total aska.

 

Hur är Gertruds och Esters öden snarlika? Varför har Schottenius så svårt att älska Ester, men inte Gertrud? Jag tycker själv att Gertruds klarsynthet är mer skrämmande.

Maria Schottenius.Foto: Paul Hansen
När Maria Schottenius åberopar den ståndaktiga Gertrud som säger nej till kärleken är det som att hon trampar på den tiggande Ester. När Ebba Witt-Brattström till och med läser in ett jämställdhetsprojekt (tanken om att ligga med varandra på exakt samma villkor) är det som att hon har hittat ett sätt att förstå Ester som Ester själv möjligen skulle uppskatta, men som inte skulle hjälpa henne ett dugg.

Jag läser Lena Anderssons roman som beskrivningen av ett hjälplöst tillstånd. Hennes sakliga presentation av Esters beteende under och inför mötena med Hugo Rask beskriver en människa som förtvivlat försöker tänka ut strategier för att få närhet. Ester är en fullfjädrad yrkesmänniska och en strålande konversatör, men hon bepansrar sig med ord för att inte allt det fula, väntande, längtande inom henne ska komma upp som en spya på finmattan. Då kan det hända att Hugo Rask rusar därifrån.

 

Jag lider med Ester där hon sitter med jackan på för att inte verka för angelägen om att stanna. När hon ägnar två timmar åt att formulera ett mejl på fem rader. Jag står vid hennes sida där hon svarar i telefonen med lugn och taktfast röst fast hon egentligen borde skrika. Jag ligger bredvid henne när hon väntar på att det äntligen ska komma ett sms.

Jag undrar varför Ebba och Maria inte ser denna Ester? Förstår de inte sms:andets dramaturgi? Har de aldrig suttit bredvid en ung kvinna som funderar på hur hon ska formulera ett mycket enkelt meddelande på Facebook-chatten, eftersom han inte svarar i telefonen.

Har de aldrig varit kvinnan utan stolthet?

Kulturredaktionen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag