Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Barndomsdrömmar från ett annat Sverige

RADHUSFANTASIER. Simon Stålenhags pojkrum.
Foto: Simon Stålenhag
Brandförsvarets väldiga Corsair-skepp i horisonten.
Foto: Simon Stålenhag
Vagabonder på flykt undan den ryska AI-pogromen.
Foto: Simon Stålenhag
Något döljer sig i Slingans mörker...
Foto: Simon Stålenhag
Omslaget till "Flodskörden".
Foto: Fria Ligan

Björn Barr läser "Flodskörden" och ser sin egen uppväxt genom Simon Stålenhags science fiction-filter.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Under 1990-talet drog det socialdemokratiska folkhemsbygget sin sista suck. En dröm som vittrade sönder i avregleringarnas och den ekonomiska krisens spår. Jag minns att det regnade mycket, och att ljusen från hyreslängornas fönster skrämde mig om kvällarna. Människorna där inne framstod plötsligt som så oerhört vilsna.

Konstnären Simon Stålenhag är två år äldre än jag, men det känns som om vi har vuxit upp på samma gata. I konstboken ”Flodskörden”, uppföljaren till den hyllade ”Ur varselklotet”, fortsätter han sin – eller vår – fiktiva barndomsskildring.

Här har statliga Riksenergi ersatts av det privata bolaget Krafta. Slingan, den stora partikelacceleratorn under Mälaröarna, är nedlagd. Men något dröjer sig kvar nere i servicetunnlarna.


LÄS MER: Science fiction från ett land som inte funnits

Socialrealistisk sci-fi

Berättelsen tar sin början när villorna på norra Färingsö plötsligt drabbas av en stor översvämning. Simon Stålenhag och hans mamma evakueras av brandförsvarets väldiga Corsair-skepp.

Skepp? 

Ja, i Stålenhags universum blandas grådassig socialrealism med science fiction till en trovärdig saga om ett Sverige som aldrig har funnits. De korta texterna som ackompanjerar målningarna förser berättelsen med en lekfull nerv.

Simon och hans kompis Lo anar snart att något döljer sig djupt nere i Slingans mörker bland gravitroner och Weissmannportaler. Här anas både Lovecraft, Martinson och Fager mellan raderna.

Blinkningar till vår historia

Men det är ändå bilderna som lämnar det största avtrycket. Ödesmättade, nästan fotorealistiska målningar där vardagen och fantastiken sömlöst överlappar varandra. Mer ofta än sällan hittar man också blinkningar till vår egen historia: stora mängder ”vagabonder”, robotar på flykt undan den ryska AI-pogromen, börjar plötsligt synas ute på Mälaröarna.

”I kassaköerna och på anslagstavlorna kunde man ana en tilltagande rädsla”, skriver Stålenhag. En tid senare byts skräcken ut mot handling. Robotarna buntas ihop och deaktiveras.

Tittar man noga ser man hur rosten har letat sig in precis överallt.

Även i fantasins värld vittrar det gamla samhällsbygget sönder.


Björn Barr är reporter och redaktör på Expressen Kultur.


Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

KONSTBOK

SIMON STÅLENHAG

Flodskörden

Fria ligan, 128 s.